Inverkan av momshöjningen på restaurangbesök: finansexpert analyserad.
Sedan årsskiftet har gastromomsen återgått till nivåerna före Corona. Vad betyder detta för konsumenterna? Rullande baklänges på restaurangerna steg momsen på mat i början av året igen från 7 till 19 procent. Det betyder att Coronastödet, som infördes 2020 för att lätta på restauranger under pandemin, nu är ett minne blott, trots hård kritik från branschorganisationen. Det är att förvänta sig att restauranger kommer att kompensera för bortfallet av skattelättnader genom att höja priserna. En undersökning från tyska hotell- och restaurangförbundet (Dehoga) i slutet av förra året visade att 89 procent av de tillfrågade ville höja priserna. Anledningarna till detta...

Inverkan av momshöjningen på restaurangbesök: finansexpert analyserad.
Sedan årsskiftet har gastromomsen återgått till nivåerna före Corona. Vad betyder detta för konsumenterna?
Rullande baklänges på restaurangerna steg momsen på mat i början av året igen från 7 till 19 procent. Det betyder att Coronastödet, som infördes 2020 för att lätta på restauranger under pandemin, nu är ett minne blott, trots hård kritik från branschorganisationen. Det är att förvänta sig att restauranger kommer att kompensera för bortfallet av skattelättnader genom att höja priserna.
En undersökning från tyska hotell- och restaurangförbundet (Dehoga) i slutet av förra året visade att 89 procent av de tillfrågade ville höja priserna. Orsakerna till detta är uppenbara för Dehogas verkställande direktör Ingrid Hartges. De flesta företag har inget spelrum, sa Hartges till "Wirtschaftswoche": "Knappast någon har råd att investera pengar."
Skattesatssänkningen infördes också eftersom det tillfälligt bara var möjligt att erbjuda take-away under pandemin. Även senare föredrog många kunder att ta med sig maten hem istället för att äta den på plats för att undvika smitta. Eftersom den lägre skattesatsen på 7 procent alltid har gällt för hämtmat och utlevererad mat var syftet att förhindra snedvridning av konkurrensen genom en samlad sänkning. Senare, efter att restauranger i stort sett hade återgått till det normala, fick energikrisen den federala regeringen att förlänga förordningen flera gånger.
Med en återgång till pre-Corona-reglerna får gästerna nu betala extra för underhållning igen, till exempel servitören som serverar maten och den aptitretande rätten på porslin. Det tas dock fortfarande bara 7 procents moms på kebaben som äts ur pappersomslaget vid barbordet, eftersom det är en så kallad varuleverans och inte en restaurangtjänst.
Om och i vilken utsträckning gästgivare höjer sina priser är ett beslut för varje individ. Dessa beräkningsmodeller visar vilka prishöjningar restaurangbesökarna kan förvänta sig om skattesatshöjningen förs vidare en-till-en: Om en pizza idag kostar 12 euro skulle den från och med nu behöva kosta runt 13,30 euro. För en schnitzel med pommes, som tidigare kostade 18 euro, skulle man få betala 19,90. Priset på en söndagsstek skulle stiga från 24 euro till 26,60 euro.
Dehoga hade starkt kritiserat återgången till den gamla momssatsen. Branschorganisationen befarar att detta kommer att orsaka ekonomiska svårigheter för många restauranger. Föreningens undersökning visade också att 12 procent av de tillfrågade krögarna såg sin existens hotad av detta och 5,2 procent skulle därför till och med överväga att lägga ner sin verksamhet. Endast 4,2 procent var optimistiska och ansåg att de inte alls eller knappast påverkades av förändringen.
Källor:Dehoga, "Wirtschaftswoche", "SZ-Magazin"
Läs källartikeln på www.stern.de