ECB sänker räntorna igen: Kommer inflationen att återvända?

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

ECB sänker styrräntorna till 2,5 % för att stabilisera den europeiska ekonomin. Inflationen är fortfarande ett problem.

Die EZB senkt die Leitzinsen auf 2,5%, um die europäische Wirtschaft zu stabilisieren. Inflation bleibt besorgniserregend.
ECB sänker styrräntorna till 2,5 % för att stabilisera den europeiska ekonomin. Inflationen är fortfarande ett problem.

ECB sänker räntorna igen: Kommer inflationen att återvända?

Den 6 mars 2025 sänkte Europeiska centralbanken (ECB) styrräntan för sjätte gången för att stimulera ekonomin i euroområdet. Räntesänkningen med en kvarts procentenhet leder till en ny ränta på 2,5 procent för storbankerna. Denna åtgärd är en del av en serie räntesänkningar som har gjorts regelbundet under nio månader, som tagesschau.de rapporterad.

Bankerna hade förberett sig på denna räntesänkning i förväg. En översikt från FMH visar att de fasta inlåningsräntorna för närvarande ligger på cirka 2 procent medan låneräntor för fastigheter varierar mellan 3,5 och 4 procent. De lägre räntorna borde leda till mer upplåning och ökad penningmängd. Ändå kan en ökande penningmängd orsaka inflationstendenser, särskilt om utbudet av varor och tjänster förblir konstant.

Inflation och ekonomiska osäkerheter

ECB siktar på en inflation på 2 procent. Inflationstakten är för närvarande 1,7 procent till och med september 2024 och steg till 2,5 procent i januari 2025 för att sedan falla till 2,4 procent i februari 2025. Det finns olika intressen inom ECB: tyska representanter argumenterar för försiktighet vid ytterligare räntesänkningar, medan representanter från länderna i Sydeuropa och Frankrike intar en mer riskfylld hållning. Denna uppdelning i Europa påverkas av olika ekonomiska strukturer, där Tyskland är mycket bekymrat över inflationen, som härrör från historiska erfarenheter.

Det ekonomiska läget i Europa, särskilt i Tyskland, visar svag tillväxt. Yttre faktorer som Ukrainakriget, sanktioner mot Ryssland och konflikter med Kina har lett till stigande råvaru- och energipriser. Den planerade upprustningen av europeiska länder skulle kunna främja tillväxt och sysselsättning på kort sikt, men leda till hög statsskuld på lång sikt. De låga räntorna gör det också lättare för stater att ta lån till rustningsprogram, som t.ex nzz.ch noterade.

Samtidigt är inflationen i euroområdet fortsatt hög samtidigt som ekonomin försvagas. ECB:s ordförande Christine Lagarde fortsätter att sänka räntorna och sedan juni 2023 har räntorna sänkts i sex steg med totalt 1,5 procentenheter. ECB räknar med att den totala inflationen kommer att nå 2,3 procent 2023 och 2,0 procent 2027. Med dagens läge har diskussionen om framtida styrräntor inletts i ECB, där penningpolitiken klassificeras som ”märkbart mindre restriktiv”.