Ekonomi i Solingen: Den federala regeringen måste leverera nu – pressen att agera växer!

Ekonomi i Solingen: Den federala regeringen måste leverera nu – pressen att agera växer!

Med en allvarlig titt på kommunernas situation kommenterar Daniel Wieneke och Nicole Borninghoff idag de utmaningar som den nya federala regeringen och koalitionsavtalet medfört. Wieneke, kassör i Solingens stad sedan 2022, påpekar att även om koalitionsavtalet lovar förbättringar för kommunernas ekonomi, betonar det också behovet av en strukturell, pålitlig kommunal finansiering. Gesten av optimism, särskilt när det gäller de 100 miljarder euro som ska gynna kommunerna, väcker skepsis i Wieneke: "Det kommer inte att vara säkert att alla medel verkligen kommer fram", säger han. Särskilt kritiserar han att Solingen bara kunde få runt 25 miljoner euro per år, vilket inte räcker för att lösa de ekonomiska problemen på lång sikt. Solinger Tageblatt rapporterar vidare att Wieneke och Borninghoff efterlyser strukturell lättnad genom mer pengar eller färre uppgifter.

När det gäller att öka de sociala utgifterna, som skulle kunna öka ytterligare till följd av nya lagförslag, konstaterar Borninghoff att användningen av termen "orsaksuppkoppling" i koalitionsavtalet är särskilt viktig. Detta innebär att om standarderna höjs måste den federala regeringen också ge ekonomisk kompensation. Pressen att agera, som också kan påverka rika städer, skapar ytterligare stress i den ekonomiska planeringen. Även om Borninghoff och Wieneke kritiserar den federala regeringens sätt att arbeta, betonar de att frågorna nu måste omsättas i handling.

Farorna med en sjunkande finansiell budget

Varningarna framträder tydligt i all pessimism. Bernhard Daldrup, talesperson för AG Bostäder, Stadsbyggnad, Bygg och Kommuner, framhåller att kommunernas handlingsförmåga är i fara och att detta i slutändan kan göra den sociala freden i landet skör. De finansiella utmaningarna kännetecknas bland annat av ett förväntat finansieringsunderskott på upp till 17 miljarder euro för 2024, med ett omstruktureringsbehov på totalt 186 miljarder euro. Denna situation kräver akut höga investeringar för att trygga kommunernas framtid, vilket SPD framhåller i sitt pressmeddelande. SPD-fraktion redogör också för behovet av en reform av skuldbromsen för att på ett adekvat sätt kunna möta utmaningarna.

Dessutom efterlyser SPD en förändring av den statliga skattefördelningen för att minska den ekonomiska bördan för kommunerna. Konsekvenserna av tidigare utmaningar, inklusive pandemin, energikrisen och inflationen, känns fortfarande och kräver mer ansvar från den federala regeringen. Daldrup rapporterar att ett flertal finansieringsprogram, som stadsutvecklingsmedel med totalt 790 miljoner euro årligen, redan används för att stärka kommunernas investeringskraft. Samtidigt måste dock den dynamiska utvecklingen av samhällskostnaderna bromsas upp och finansieras bättre.

För Wieneke och Borninghoff är det tydligt att det inte räcker med enbart stöd för gamla skulder för att förbättra budgetläget. Medan politiska aktörer fortsätter att brottas med den komplexa situationen är frågan om kommunernas ekonomiska framtid fortsatt angelägen. Enskilda politikers optimism upplevs som farlig om den inte bygger på solida grunder, och en hållbar lösning är mer angelägen än någonsin.