Kommunal finanskris: rekordunderskott på 24,8 miljarder euro!

Kommunal finanskris: rekordunderskott på 24,8 miljarder euro!

Den ekonomiska situationen för kommuner i Tyskland blir allt mer kritisk. År 2024 redovisade kommunala budgetar ett finansieringsunderskott på 24,8 miljarder euro, vilket är det högsta underskottet sedan återföreningen. Som jämförelse var underskottet i slutet av 2023 endast 6,6 miljarder euro. Denna drastiska ökning beror främst på de exploderande sociala utgifterna, som ökade med nästan 12 % och nu står för en stor del av de kommunala utgifterna. Utöver sociala förmåner steg även personalkostnaderna med nästan 9 %, medan skatteintäkterna endast ökade med 1,5 %, vilket ytterligare förvärrade de ekonomiska svårigheterna. kommunal.de rapporterar att en ökning av underskottet på 10 miljarder euro jämfört med föregående år registrerades redan under första halvåret 2024.

Utgifterna i kommunala kärn- och extrabudgetar ökade med 12,6 % på årsbasis, men intäkterna ökade bara med 7,6 %. Detta resulterade i att 6,2 % av utgifterna inte täcktes av ordinarie inkomster, vilket tvingade kommunerna att ta till reserver och lån. Det tyska förbundet för städer beskrev den finansiella situationen som "katastrofalisk" och efterlyste en reform av det finansiella systemet. Helmut Dedy, generaldirektör i föreningen, varnade för att kommunerna inte kan kompensera för underskottet på egen hand. Det tyska distriktsförbundet efterlyser också omfattande reformer av den ekonomiska fördelningen.

Utmaningar och utgifter

En viktig drivkraft för underskottet är sociala förmåner, som steg med 11,7 % till 84,5 miljarder euro. Särskilt märkbara är ökningarna av medborgarförmåner och socialbidrag, som vardera ökade med 12,4 % eller till 21,1 miljarder euro. Utgifterna för barn- och ungdomsvård steg också med 17,1 % till 18,3 miljarder euro, medan integrationsstödet växte med 13,6 % till 22,7 miljarder euro. Dessa ökade utgifter ställer kommunerna inför enorma ekonomiska utmaningar.

Personalkostnaderna uppgår nu till 88,1 miljarder euro, vilket var starkt påverkat av löneökningar och en ökning av antalet anställda. Inför en investeringseftersläpning på 215,7 miljarder euro - varav över hälften avser skolor och väg- och transportinfrastruktur - känner borgmästarna sig under press. 70 % av dem ser ekonomiska frågor som den mest angelägna utmaningen, medan 85 % ser ökade sociala utgifter som ett stort problem.

Outlook och möjliga lösningar

För de kommande åren förutspås en minskning av skatteintäkterna på 27,2 miljarder euro mellan 2025 och 2029. Detta ställer till allvarliga problem för kommunerna, eftersom de samtidigt konfronteras med en massiv brist på kvalificerad arbetskraft – det råder för närvarande en brist på 570 000 anställda i de lokala förvaltningarna. Under de kommande 20 åren kommer 937 100 anställda att lämna den offentliga sektorn, vilket kan förvärra situationen ytterligare.

I detta sammanhang kommer diskursen "Finans 2025" att äga rum i Göttingen den 27 och 28 augusti 2025, där upp till 40 deltagare kommer att delta i tre paneldiskussioner och nio keynotes. Ämnena för diskursen är bland annat dubbel bokföring, integrationshjälp, investeringsförmåga, fastighetsskatt C samt att säkra likviditet och arbetsgivarattraktion. Syftet med diskursen är att utveckla lösningar och nätverk för utmaningarna inom det kommunala finansområdet.

Den nuvarande krisen ses som ett resultat av fem strukturella trender: demografiska förändringar, en ökning av uppgifter utan anslutning, fragmenterad finansieringslogik, utträngning av investeringar genom obligatoriska utgifter och brist på kvalificerad arbetskraft. För att möta dessa utmaningar krävs grundläggande reformer och omorienteringar av finanspolitiken. zdf.de har också tagit upp denna utveckling och betonar att kommunerna är angelägna om stöd och adekvata finansieringsmodeller.