Finansminister Klingbeil presenterar utkast till skuld för militären och infrastrukturen
Finansminister Lars Klingbeil presenterar budgetförslaget för 2025 med höga försvarsutgifter och ökande nyskuld.
Finansminister Klingbeil presenterar utkast till skuld för militären och infrastrukturen
Finansminister Lars Klingbeil presenterade i dag sitt första budgetförslag för 2025. Detta utkast markerar en betydande riktningsändring från trafikljuskoalitionens finanspolitik, som tidigare dominerades av de fria demokraterna. En central del av budgeten är omfattande investeringar inom områdena försvar, infrastruktur och ekonomi. Dessutom har regeringen beslutat om nyckeltal för 2026 och en grov ekonomisk plan fram till 2029, som ger möjlighet till skuldfinansiering med en särskild fond.
Enligt officiella siffror förväntas de totala utgifterna i budgeten för 2025 uppgå till 503 miljarder euro. Av detta är 81,8 miljarder euro planerade för ny skuld i kärnbudgeten, vilket är mer än dubbelt så mycket som den nya skulden föregående år. Dessutom planeras över 60 miljarder euro till skuldfinansierade specialfonder. Särskilt fokus ligger på försvarsutgifter, för vilka 75 miljarder euro avsätts, inklusive 32 miljarder euro finansierade med skulder.
Försvarsutgifter i fokus
Försvarsutgifterna i den federala budgeten uppfyller Natos tvåprocentskvot och är 2,4 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Den planerade ökningen av försvarsutgifterna är en del av en bredare strategi för att höja sitt mål till 3,5 procent av BNP till 2029. Jämfört med föregående år innebär det en nästan tredubbling av medlen till Bundeswehr, civilskyddet och underrättelsetjänsten. Försvarsutgifter på totalt 152,8 miljarder euro planeras till 2029, vilket innebär en massiv ökning.
Kansler Friedrich Merz uppgav att varje ytterligare procentenhetsökning av försvarsutgifterna skulle kosta cirka 45 miljarder euro mer. Målet att uppfylla Natos krav förstärks ytterligare av uppmaningar från USA:s president om större försvarsutgifter i Europa. Tyskland hade en försvarsutgiftskvot på 2,1 procent förra året; Den riktade ökningen till 5 procent skulle kräva 225 miljarder euro årligen.
Kritik och utmaningar
Finanspolitiken som spelar in i det nya budgetförslaget ses kritiskt av olika politiska läger. En särskild anklagelse riktas mot budgetplanernas överdrift och påstådda budgetlurar. De gröna, vänstern och BSW uttrycker oro över hållbarheten i den höga skuldnivån. År 2029 väntas nya skulder stiga till nästan 850 miljarder euro, med en förväntad räntebörda på 215 miljarder euro.
Andra viktiga punkter i budgeten är en budget på cirka 22 miljarder euro för järnvägsinfrastruktur och fyra miljarder euro för sociala bostäder och finansiering av stadsutveckling. Regeringen har också presenterat en grov plan för 2026, där utgifterna förväntas stiga till 519,5 miljarder euro, med en allt större andel som ska finansieras genom lån i kärnbudgeten.
Budgetförslaget kommer att diskuteras i förbundsdagen före sommaruppehållet och förväntas antas i mitten av september. Den tyska finans- och försvarspolitikens framtid står därför inför avgörande beslut som kan få långtgående konsekvenser både nationellt och internationellt.