Budgetunderskott i Friesland: Var finns den ekonomiska hjälpen?

Den 26 januari 2025 godkände majoritetsgruppen i Frieslands distriktsråd, bestående av SPD, De gröna och FDP, ett budgetförslag som är inriktat på investeringar i skolor, sjukhus och infrastrukturprojekt. Detta utkast förutser dock ett förväntat underskott på cirka 44,9 miljoner euro för 2025. De främsta orsakerna till detta underskott är kompensation av förluster för klinikerna i Friesland och ökade uppdragstilldelningar.

Jannes Wiesner, grupptalesman för SPD, påpekar att problemen kan spåras tillbaka till en strukturell underfinansiering av kommunerna. Kommunerna får varje år ytterligare uppgifter som inte finansieras tillräckligt av staten och federala myndigheter. Denna situation leder till en strukturell obalans mellan kommunernas uppgift och utgiftsbörda, som bär 25 % av de nationella uppgifterna, medan deras andel av skatteintäkterna endast är 14 %.

Krav på bättre samarbete

Gerhard Ratzel, ordförande för FDP:s riksdagsgrupp, framhåller behovet av ett bättre samarbete mellan städer, kommuner och stadsdel, och kritiserar oenigheten kring viktiga projekt som utbyggnad av sirener. Wiesner uttrycker också oro över den nuvarande utformningen av den federala och statliga skuldbromsen, eftersom den inte tar hänsyn till den lokala nivån. Kommunerna behöver en tillräcklig ekonomisk miniminivå, vilket eventuellt skulle kunna säkras genom att öka sin andel av omsättningsskatten.

I ett ytterligare sammanhang rapporterar den federala regeringen att ett utkast till 2025 års budget godkändes den 5 juli 2024. Regeringsdiskussionen är planerad till den 17 juli 2024. Detta utkast innehåller också ett tillväxtinitiativ och en tilläggsbudget, som inkluderar ytterligare elva miljarder euro i lån, främst på grund av ökade kostnader i samband med medborgarnas förnybara energilag.

Skuldbromsen kommer att följas, med skattelättnader som att eliminera köldprogression, höjning av barnbidraget och höjningar av barnbidrag och grundskatteavdrag planeras. Kommunerna brottas dock med en dramatisk ekonomisk situation och förväntar sig ett negativt finansieringssaldo på -13,2 miljarder euro för 2024. Utsikterna till en förbättring av kommunernas ekonomiska situation de kommande åren är inte att förutse.

Orsakerna till denna underfinansiering är olika och inkluderar ökande kostnader på grund av inflation, högre ärendeantal, bördor i den sociala sektorn och höga kollektivavtal. Den planerade skattelättnaden kommer att resultera i en full årlig effekt på -1,8 miljarder euro för kommunerna. Tillväxtsatsningen innehåller dessutom en förlängning av den degressiva avskrivningstakten för lös egendom till 2028, vilket leder till ytterligare minskade intäkter för kommunerna. Kompensation för skatteförluster, till exempel genom att avstå från handelsskatteavgiften, anses nödvändig.