Budgetförslag för 2025: Lån värda miljarder och stigande bidrag hägrar!

Budgetförslag för 2025: Lån värda miljarder och stigande bidrag hägrar!

Den 28 juni 2025 godkände förbundsregeringen budgetförslaget för det kommande året som presenterades av förbundsfinansminister Lars Klingbeil (SPD). Syftet med utkastet är att komma till rätta med de ekonomiska utmaningarna i sjukvården, men åtgärderna har mött stor kritik. Ett centralt inslag är miljardlån för att stabilisera socialförsäkringen. Högt Merkurius De lagstadgade sjukförsäkringsbolagen får ett lån på 2,3 miljarder euro för 2025 och 2026, medan vårdförsäkringen får ett lån på 0,5 miljarder euro 2025 och 1,5 miljarder euro året därpå.

Detta ekonomiska stöd är dock otillräckligt för att täcka det förväntade finansieringsgapet på 47 miljarder euro inom hälso- och sjukvården. Hälsobudgeten för 2025 har reducerats till 16,4 miljarder euro, vilket är en minskning jämfört med föregående år. Samtidigt stiger den genomsnittliga tilläggsavgiften i lagstadgad sjukförsäkring (GKV) till 2,5 procent och även avgiftssatsen inom långtidsvårdsförsäkringen höjdes till 3,6 procent i början av 2025.

Finansieringsluckor kvarstår

De befintliga lånen täcker bara en bråkdel av de finansiella underskotten. Redan 2024 noterade GKV ett underskott i sjukkassan på 3,7 miljarder euro, och sjukförsäkringsbolagens reserver var vid årets slut 2,1 miljarder euro – mindre än hälften av den erforderliga kassakraven. Även med de nya lånen kvarstår ett finansieringsgap: ett återstående gap på cirka fyra miljarder euro inom GKV förväntas år 2026. Minst ett underskott på två miljarder euro förutses för vårdförsäkring stjärna rapporterad.

Enligt hälsominister Nina Warken (CDU) kräver den nuvarande finansiella situationen ytterligare finansieringselement och långsiktiga strukturella reformer. Dessa reformer ska utvecklas av en expertkommission till våren 2027. Kritiken mot de tidigare åtgärderna är dock tydlig. Företrädare för paraplyförbundet för lagstadgade sjukförsäkringsbolag beskriver lånefinansieringen som ohållbar och varnar för de potentiella konsekvenserna för fondernas solvens och stabilitet.

Kritik och krav

Oppositionen riktar skarp kritik mot budgetförslaget. Det finns framför allt kritik mot att försvarsutgifterna prioriteras framför sociala investeringar. Den federala regeringens nettoupplåning förväntas öka till 81,8 miljarder euro, och totalt nästan 847 miljarder euro planeras för upplåning under de kommande fem åren. Dessa åtgärder kan ytterligare öka trycket på de sociala trygghetssystemen.

De talrika kritikrösterna kommer även från socialpolitiska föreningar, som sociala föreningen VdK. President Verena Bentele uttrycker oro över att regeringens planer är otillräckliga och att det finns en risk för ökade avgifter till den lagstadgade sjukförsäkringen. Klingbeil försvarar samtidigt lånen som en kortsiktig lösning och pekar på de brådskande reformkommissionerna, vars insikter bör hjälpa till att stabilisera den finansiella situationen.