Ny EU-budget: 2 biljoner euro för säkerhet och tillväxt!

Ny EU-budget: 2 biljoner euro för säkerhet och tillväxt!

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade idag ett omfattande förslag för att öka EU:s långtidsbudget. Den nya budgeten för åren 2028 till 2034 förväntas uppgå till cirka 2 biljoner euro, vilket är cirka 700 miljarder euro över nuvarande budget. Detta är ett viktigt steg för att stärka investeringar i säkerhet och försvar, särskilt i samband med geopolitiska spänningar, såsom den nuvarande situationen med Ryssland. Von der Leyen beskrev denna budget som en "budget för en ny era" som borde uppfylla Europas ambitioner.[SRF]

Att öka budgeten har inte bara ekonomiska utan också maktpolitiska dimensioner. En ökning skulle kunna stärka EU-kommissionens ställning i unionens politiska landskap. Budgeten finansieras till stor del av bidrag från medlemsländerna, där Tyskland som den ekonomiskt mest mäktiga staten står för cirka en fjärdedel av EU:s budget. I framtiden planerar kommissionen att budgetera mindre pengar direkt för att kunna svara mer flexibelt på utmaningarna i en snabbt föränderlig global miljö.[BR]

Nya inkomstkällor och nationella planer

För att finansiera budgetökningen föreslår Von der Leyen olika nya inkomstkällor. Dessa inkluderar bland annat:

• Eine Abgabe für große Unternehmen mit einem Jahresumsatz von über 50 Millionen Euro.
• Eine Abgabe auf nicht für das Recycling gesammelten Elektroschrott.
• Ein Teil der Einnahmen aus nationalen Tabaksteuern, die nach Brüssel fließen sollen.

Kommissionen kräver också att varje EU-stat utarbetar en nationell reform- och investeringsplan (NRP) för att fastställa hur EU-medel ska användas. Detta syftar till att säkerställa att medlen används på ett riktat och effektivt sätt.[SRF]

Långa förhandlingar och effekter på Schweiz

Förhandlingarna om den nya ekonomiska ramen förväntas bli långa och komplicerade. Budgethöjningsförslaget ska diskuteras och godkännas av både EU-länderna och Europaparlamentet. Medan parlamentet måste fatta ett majoritetsbeslut måste medlemsländerna anta budgeten enhälligt. Dessa omfattande förhandlingar har också konsekvenser för Schweiz, särskilt i relation till ytterligare finansiering av forsknings- och utbildningsprogram och den nya skatten på stora företag.[BR]

En annan finansiell aspekt är återbetalningen av Corona-utvecklingsfonden, som börjar 2028 och bör pågå till 2058. Dessa återbetalningar kan kräva 25 till 30 miljarder euro årligen, vilket kan sätta ytterligare ekonomisk press på EU:s medlemsländer.[SRF]