Rostocks finansiella debacle: underskott på 40,9 miljoner euro - vad nu?

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Staden Rostock redovisar ett finansiellt underskott på 40,9 miljoner euro för 2024. Orsakerna är stigande sociala kostnader och fallande inkomster.

Die Stadt Rostock meldet ein Finanzdefizit von 40,9 Mio. Euro für 2024. Ursachen sind steigende Sozialkosten und sinkende Einnahmen.
Staden Rostock redovisar ett finansiellt underskott på 40,9 miljoner euro för 2024. Orsakerna är stigande sociala kostnader och fallande inkomster.

Rostocks finansiella debacle: underskott på 40,9 miljoner euro - vad nu?

Stadsförvaltningen i Rostock har presenterat för medborgarna en rapport om det preliminära räkenskaperna för 2024. Det finns ett underskott på 40,9 miljoner euro i stadens ekonomiska budget efter att lån på 10 miljoner euro återbetalats. Budgeten planerade ursprungligen för en förlust på 35,3 miljoner euro. Denna förlust representerar det sämsta årsresultatet sedan 2004.

Finanssenatorn Dr Chris von Wrycz Rekowski påpekar att den rikstäckande krisen i kommunekonomin också har nått Rostock. Orsakerna till det negativa resultatet är bland annat ökande sociala bördor, höga kollektivavtal, en stagnerande ekonomi och lägre skatteintäkter. Vidare reviderades befolkningssiffrorna och ekonomiska prognoser nedåt. Samtidigt som stadens vinstutdelande företag minskar ökar deras ekonomiska behov.

Stadsförvaltningens åtgärder

För att möta utmaningarna planerar stadsförvaltningen att öka den administrativa effektiviteten och optimera kostnader för personal, hyra, material och energi. Dessutom påkallas en grundläggande omläggning av kommunernas ekonomi. En positiv aspekt i sammanhanget är att investeringar för 112,8 miljoner euro genomfördes 2024, vilket är ett nytt rekord. Dessa investeringar överstiger genomsnittet för tidigare år och har möjliggjort framsteg i renoveringen och utbyggnaden av stadens infrastruktur.

I ett bredare sammanhang belyser en studie om kommunernas ekonomi i Nordrhein-Westfalen de strukturella problem som många kommuner står inför. IW Köln rapporterar att kostnadsersättningar och generella avsättningar från landet har den starkaste negativa inverkan på skulden. Dessutom ökar investeringar och sociala transfereringar skuldsättningen avsevärt, samtidigt som högre skatteintäkter får mindre genomslag.

Studien visar att innan coronapandemin bröt ut hade flaskhalsarna i kommunala budgetar minskat. För att lösa de befintliga problemen rekommenderas en blandning av åtgärder som också inkluderar högre nivåer av socialbidrag från de federala eller delstatsregeringarna. En föreslagen investeringsfond med en volym på 450 miljarder euro bör också bidra till att lätta på kommunerna.