Skattetvist i koalitionsavtalet: Vem ska betala för framtiden?

Den 11 april 2025 analyserades unionens och SPD:s ståndpunkter när det gäller skatter och ekonomi i detalj. Medan SPD talar om en "ytterligare börda på toppinkomsttagare" utesluter CSU-ledaren Markus Söder skattehöjningar. Koalitionsavtalet lovar lättnader, men utan skattehöjningar. Många idéer från arbetsgruppen genomförs inte och solidaritetstillägget finns kvar, även om unionen vill att det ska avskaffas. SPD ville också reformera arvsskatten, men det är inte förankrat i koalitionsavtalet.

Koalitionsavtalet innehåller löften om att minska inkomstskatten för anställda, även om de exakta detaljerna fortfarande är oklara. Fördraget bär en stark signatur av unionen och fokuserar på reform av företagsskatten. CDU-ledaren Friedrich Merz har lovat en "investeringshöjare" för företag. Ekonomen Monika Schnitzer från Council of Economic Experts sa att stora företag kommer att gynnas av turboavskrivningar. Det finns oro över den potentiella användningen av den särskilda fonden på 500 miljarder euro, som kan användas för valkampanjgåvor. CSU har integrerat dyra projekt, såsom mödrapensioner och jordbruksdieselsubventioner, i kontraktet.

Viktiga punkter i koalitionsavtalet

Frågan kvarstår om koalitionen klarar av att finansiera sina projekt utan att höja skatterna. SPD:s ordförande Lars Klingbeil betonade att alla punkter i koalitionsavtalet måste finansieras. Kontraktet innehåller totalt 299 "vill" och 803 "vilja", men ofta i form av tester. Pensionsnivån ska säkras till 48 procent fram till 2031, vilket kräver ytterligare pengar. CSU planerar också att utöka mammapensionen, som kommer att kosta cirka fem miljarder euro per år. Detta finansieras genom skatteintäkter, med en ökning från 100 euro till 120 euro per barn.

Ett annat projekt i koalitionsavtalet är införandet av ”tidig startpension”, där tio euro per barn ska sättas in på ett pensionssparkonto varje månad. Detta projekt kan kosta över 80 miljoner euro per år och är planerat att träda i kraft 2026. Merz betonade att ansvarsfull användning av skattepengar och en solid federal budget är avgörande. Alla projekt är föremål för finansiering.

Dessutom slogs det som en del av koalitionsavtalet fast att avvisningar av asylsökande vid EU:s yttre gränser ska kunna ske i samordning med europeiska partners, utan att asylrätten påverkas. Den vanliga naturaliseringsperioden är fortfarande fem år och flyktingar med begränsad skyddsstatus får inte ta med familjemedlemmar på två år. Den kontroversiella ”Värmelagen” ska dras tillbaka och ersättas av en ny byggenergilag som bör utformas för att vara mer flexibel.

Vidare planeras minskningar av förmåner till medborgarnas bästa; om rimligt arbete upprepade gånger avvisas kan ett ”fullständigt indragande av förmåner” inträffa. I framtiden kommer medborgarnyttan att benämnas ”grundtrygghet för arbetssökande”. En minimilön på 15 euro i timmen planeras från och med nästa år, vilket utgör ytterligare ett viktigt steg i koalitionsavtalet.