Hyrkris i Tyskland: Vart har de billiga lägenheterna tagit vägen?

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Artikeln belyser den pågående bostadskrisen i Tyskland, de höga hyrespriserna i städerna och aktuella rättsliga åtgärder såsom hyrestaket.

Hyrkris i Tyskland: Vart har de billiga lägenheterna tagit vägen?

Bostadskrisen i Tyskland fortsätter att förvärras. Enligt aktuell information visar fastighetsportaler orimliga hyrespriser, särskilt i städer som München, Berlin och Frankfurt. Det går knappast att hitta en lägenhet för mindre än 15 euro per kvadratmeter. Efterfrågan är enorm och många kommunala bostadsrättsföreningar kämpar med långa väntelistor när desperata husjägare slåss om alla tillgängliga utrymmen. Detta får inte bara individuella konsekvenser, utan också ekonomiska konsekvenser, eftersom yrkesarbetare och utländska arbetare undviker att flytta, vilket förvärrar situationen ytterligare.

Krisen på bostadsmarknaden har pågått i ungefär ett decennium nu, utan några snabba lösningar i sikte. "Bauturbo"-lagen som initierats av byggminister Verena Hubertz (SPD) är avsedd att påskynda bostadsbyggandet, men effekten är fortfarande osäker. Samtidigt ignoreras ofta hyrestaket, vilket gör att hyrorna i nya kontrakt ofta ligger långt över de tillåtna 10 procenten över den lokala jämförelsehyran. Aktuella uppgifter visar att den genomsnittliga grundhyran i de 14 största tyska städerna var 8,65 euro per kvadratmeter 2022, medan medianen för att begära hyra för nya kontrakt steg till 13,43 euro per kvadratmeter.

Skärpning av hyrestaket

Justitieministern Dr Stefanie Hubig (SPD) planerar att skärpa hyrestaket i slutet av 2029. Dessa lagregler, som har varit i kraft sedan de infördes 2015, är avsedda att bromsa ökningen av bostadshyrorna i storstadsområdena. Vid återuthyrning får hyran vara högst 10 procent över den lokala jämförelsehyran. Problemet med hyreskontrollen är dock att förhyreshyran, som redan ligger över det tillåtna beloppet, är avgörande, så många nybyggen gynnas inte riktigt av detta regelverk. BMJV redovisar en förlängning av hyrestaket, vilket ses som ett första steg i att anpassa hyreslagen i hyresskyddets intresse.

En central aspekt som diskuteras i debatten om hyresreformer är möjligheten att avskräcka privata investerare genom strängare regleringar. Samtidigt som allmännyttiga bostadsföretag inte kan möta efterfrågan på egen hand, kan ett fokus på att skydda hyresgästerna med billiga gamla kontrakt förvärra bostadskrisen på lång sikt. Klyftan mellan billigare gamla kontrakt och dyrare nya kontrakt växer också, vilket gör flyttningen oattraktiv för många hyresgäster. Även när levnadsvillkoren förändras är det många som inte avstår från sina billiga lägenheter.

Utsikter för framtiden

Tyskland har satt upp som mål att undvika extrema hyresförhållanden som de man ser i städer som London och Paris. Men vägen dit är fortfarande lång. Medan slutliga förslag till avreglering diskuteras framhålls att dessa åtgärder bör åtföljas av nybyggnationsoffensiver. Dessa inkluderar bland annat subventioner till sociala bostäder och högre fastighetsskatter på obebyggd mark för att styra marknadsmekanismerna därefter. Osäkerheter kring marknadsförhållandena och den pågående krisen gör det dock svårt att ge en tydlig prognos. FAZ informerar om att bostadskrisen kommer att fortsätta under överskådlig framtid, vilket är en oroande verklighet för många människor.