Skräpfastigheter i Ruhrområdet: Hyresgäster lider av skräp och defekter!

Skräpfastigheter i Ruhrområdet: Hyresgäster lider av skräp och defekter!

I Ruhrområdet finns ett alarmerande problem med eftersatta hyreslägenheter som är bebodda trots allvarliga skavanker. Många av dessa fastigheter är kända som "skräpegenskaper" och kännetecknar bilden i städer som Duisburg och Essen. Ett exempel på detta är de så kallade "White Giants" i Duisburg, höghus från 1970-talet som är i ett katastrofalt skick. Ett annat exempel i Essen är Röda Korsets tidigare högkvarter, vars entrédörr för närvarande endast är säkrad med en plywoodpanel. Invånare rapporterar att heroinmissbrukare använder byggnaden som en plats att sova på och att människor upptäcks inne i fastigheten. Flera bränder i området ökar säkerheten för invånaren Nathalie Nikolaus, som fruktar för säkerheten i hennes grannskap.

Situationen försvåras ännu mer av hyresbromsen, som förlängts sedan 2015 för att förhindra hyreshöjningar. Duisburg-Rheinhausen har också sopproblem som lockar råttor och andra skadedjur. Här bor många flyktingar från Bulgarien och Rumänien i över 320 lägenheter. För att hjälpa människor i nöd har Caritas lanserat initiativet ”Türöffner” för att hyra lägenheter till denna grupp. Samtidigt drev Hagens stad strategin att köpa upp eftersatta fastigheter och renovera dem. Patrick Bensch från utvecklingsbolaget Hagen rapporterar om det pågående renoveringsarbetet i regionen, som omfattar både eftersatta och restaurerade fastigheter.

Gatukamp mot skräpfastigheter

Essens borgmästare Thomas Kufen är bekymrad över städernas möjlighet att utpressa när man renoverar sådana problemfastigheter. Staden Essen planerar inte bara att köpa upp skräpfastigheter, utan också att riva och bygga om försummade fastigheter. I detta sammanhang har ägarna till Röda Korsets huvudkontor i Essen svårt att säkra byggnaden mot skadegörelse, vilket förvärrar situationen ytterligare. Denna kamp mot försummade fastigheter stöds av en lag som antogs för nio år sedan, men många kommuner är skeptiska till effektiviteten av dessa bestämmelser.

Situationen är liknande i Dortmund. En hyresgäst, Hatice, som har bott i ett höghus i 15 år, klagar över hyresvärdens dåliga svar på upprepade klagomål. Den problematiska ägarstrukturen i den stora bosättningen är kärnfrågan; Ägandet byter ofta, men det är ofta samma personer bakom de föränderliga bolagen som försöker tjäna pengar på dåliga fastigheter. NRW:s byggminister Ina Scharrenbach kritiserar dessa ägares beteende som extremt problematiskt.

Juridiska åtgärder och utmaningar

Storskaliga kontroller i elva städer syftar till att komma till rätta med problemet, men täta ägarbyten efter vitesföreläggande försvårar verkställigheten. Lagen tillåter teoretiskt sett att hela kvarter med hus förklaras obeboeliga, men det skapar logistiska utmaningar när det gäller att tillmötesgå hyresgäster. Hyresgästföreningen uppmanar kommuner att ta mer mod till sig i att hantera problematiska ägare. Ordförande Hans-Joachim Witzke understryker att ett tufft tillslag kan ha en avskräckande effekt och är nödvändigt för att förbättra situationen.

Problemet med skräpfastigheter är fortfarande en akut utmaning för städerna i Ruhrområdet och kräver både politiska åtgärder och engagemang från de berörda kommunerna och organisationerna för att förbättra levnadsvillkoren för lokalbefolkningen.