Bostadsbrist i Tyskland: byggplaner stoppas, hyrorna fortsätter att stiga!
Tyskland brottas med bostadsbrist och stigande byggkostnader. Experter varnar för att situationen kommer att förvärras i framtiden.
Bostadsbrist i Tyskland: byggplaner stoppas, hyrorna fortsätter att stiga!
Bostadsbristen i Tyskland väntas bli ännu värre. Allt fler nybyggnationsplaner går i stå och färre lägenheter färdigställs i år än tidigare. Enligt Sydtyska tidningen Bostadsrättsföreningen GdW antar att det bara väntas cirka 218 000 nya lägenheter 2025. Som jämförelse: 2024 fanns det knappt 252 000 fastigheter. Prognosen för 2026 är bara 200 000
En av huvudorsakerna till förseningen av nybyggnation är den kraftiga uppgången i byggpriserna, som har blivit allt mer frikopplade från den allmänna prisutvecklingen. Många företag drar sig ur godkända projekt eftersom kostnaderna inte längre går att påvisa. Även om mer finansiering erbjuds är hyreslägenheter i mellan- och lägre prissegment inte längre lönsamma. Det gör att många människor, inklusive yrkesverksamma som poliser och sjuksköterskor, har svårt att hitta ett prisvärt boende.
Utmaningen för politiken
Problemen på bostadsmarknaden ses som en stor utmaning för nästa regering. Politiska löften om att vända saker och ting inom byggbranschen har hittills uteblivit. Trafikljuskoalitionen hade haft som mål att bygga 400 000 lägenheter årligen, varav 100 000 offentligt finansierade, men 2024 byggdes bara drygt hälften av dessa lägenheter. Detta oroar inte bara GdW:s president Gedaschko, som är skeptisk till snabba förbättringar, utan också familjer som Haferkorns, som akut letar efter en prisvärd fyrarumslägenhet.
Familjen Haferkorn kan samla in max 1 600 euro per månad och har redan prövat olika metoder för att hitta boende, men utan framgång. Detta speglar en utbredd verklighet: hyrespriserna stiger kontinuerligt i alla prissegment. Till exempel skulle en lägenhet på 60 kvadratmeter 2024 kosta 650 euro i Berlin, 790 euro i Frankfurt, 800 euro i Stuttgart och till och med 1 150 euro i München. Situationen är särskilt oroande för socialt utsatta hushåll, som ofta får avslag när de söker bostad på grund av sitt namn eller ursprung.
Behovet av en ny början
Den federala regeringen planerar nu åtgärder för att stödja den nya byggnaden. Den nya byggnadsministern Verena Hubertz (SPD) vill stärka nybyggnationen genom att lätta på lagkraven och påskynda godkännandeförfarandena. En nyligen godkänd "konstruktionsturbo" diskuteras just nu i förbundsdagen. Hubertz har satt upp det ambitiösa målet att halvera byggkostnaderna.
Ändå är nedgången av sociala bostäder en alarmerande utveckling. Medan det fanns fyra miljoner sociala bostäder i Västtyskland 1987, finns det idag bara 1,1 miljoner. Kritiker klagar över att staten accepterar höga hyror för mottagare av medborgarförmåner, vilket alltmer förvärrar situationen. En ny byggnad med 76 lägenheter har redan byggts i Reutlingen, med en snitthyra på 8,88 euro per kvadratmeter. Kravet på högre arvsskatter för de superrika och nya stödprogram för att finansiera dem är dock fortfarande starkt.
Utmaningarna är enorma och det återstår att se om den politiska vändningen inom bostadsbyggandet verkligen kan inledas. De nödvändiga åtgärderna måste vidtas omedelbart, med efterfrågan på nya byggnader på 320 000 lägenheter per år till 2030, enligt BBSR.