Järnvägskris: miljarder i subventioner, men inget slut på prisspiralen!

Järnvägskris: miljarder i subventioner, men inget slut på prisspiralen!

Deutsche Bahn har kritiserats i flera år. Kundfrustrationen på grund av förseningar och avbokningar är stor. Även om bristande investeringar ofta antas vara den främsta orsaken visar en aktuell studie av Ifo-institutet en annan bild. Enligt forskarna är tillståndet för järnvägsnätet inte så förfallet som allmänt antas. Ändå konfronteras järnvägen med massiva prisökningar, som på senare tid har väckt mycket uppståndelse.

Ett av de centrala resultaten i studien är upptäckten att prisökningarna för tågresor och renoveringar inte helt kan förklaras av externa faktorer som Ukrainakrisen eller coronapandemin. Felix Berschin, studieförfattaren, misstänker att ökningarna främst orsakas av ett överflöd av återtagbara pengar. De senaste åren har statsbidragen till Deutsche Bahn ökat med över 300 procent. Byggvolymen har däremot bara ökat med 21 procent, vilket väcker frågor om effektiviteten och fördelningen av medlen.

Orsaker till prisexplosionen

Konsumenterna lider av de höga prisökningarna, som har kritiserats av konsumentförespråkare i flera år. Dessa prisökningar presenteras ofta som ett direkt resultat av ekonomiska förhållanden, men undersökningar visar att merkostnaderna inte helt kan förklaras av normala kostnadsfaktorer som inflation eller ökade energikostnader. Berschin uppskattar att influenserna från Corona och Ukrainakonflikten bara står för 60 till 70 procent av de ökade priserna.

Järnvägsinfrastrukturen verkar ha förbättrats i viss mån. Interna rapporter bekräftar en förbättring av tillståndet för tunnlar och spår, medan studien fann en liten försämring av broar. Detta perspektiv leder till antagandet att de nuvarande förseningarna inte är direkt relaterade till förfallen infrastruktur. Faktum är att ledningens misslyckande misstänks vara den underliggande orsaken till bristerna.

Politiska och ekonomiska konsekvenser

Experterna pekar också på smart lobbyverksamhet från DB-gruppen, som kan användas för att mobilisera mer statliga resurser. I detta sammanhang har den federala domstolen angett att järnvägen driver en strategi för att dölja det faktiska slitaget och därmed motivera behovet av ytterligare investeringar. Kritiker uttrycker oro över att de befintliga investeringarna ofta inte leder till en riktig allmän renovering.

Sammantaget visar situationen vid Deutsche Bahn ett komplext samspel av politiska och ekonomiska faktorer. Jörg Krämer, chefsekonom på Commerzbank, varnar för att ytterligare merutgifter kan slösas bort i byggpriserna. Kravet på en förändring i ledningen blir allt starkare för att få in en frisk fläkt i den krisdrabbade organisationen.

Deutsche Bahn står därför inför utmaningen att öka effektiviteten i sina investeringar och samtidigt säkerställa nöjda kunder. Trycket ökar att tydligare kommunicera de höga priserna och bristen på förbättringar och att avslöja de faktiska utmaningarna. Även om tillståndet för järnvägsnätet har förbättrats, återstår det att se om Deutsche Bahn kan göra de nödvändiga förändringarna.