Den federala regeringen planerar investeringsoffensiv med 35 miljarder euro!

Den federala regeringen planerar investeringsoffensiv med 35 miljarder euro!

Den federala regeringen planerar en omfattande investeringsoffensiv på cirka 35 miljarder euro för innevarande år, som kommer att fokusera på nyckelområden som klimatskydd, snabbt internet och modernisering av skolor, järnvägar, sjukhus och energinät. Finansminister Lars Klingbeil (SPD) meddelade att totalt cirka 110 miljarder euro kommer att finnas tillgängliga för investeringar 2025, vilket motsvarar en ökning med cirka 47 procent. Denna höga investeringsnivå bör bibehållas inte bara under innevarande år, utan även under de kommande åren.

Denna strategiska inriktning möjliggjordes till stor del av de gemensamma överenskommelserna mellan unionen, SPD och De gröna före regeringsskiftet. En central punkt i dessa avtal var lättnaden av skuldbromsen och skapandet av en lånefinansierad specialbudget på 500 miljarder euro som skulle användas för att renovera infrastrukturen. Detta kapital kommer att göras tillgängligt successivt under en period av tolv år och är avsett att stimulera privata företags investeringsverksamhet.

Skuldbroms och försvarsutgifter

Med 512 ja-röster och 206 nej-röster antog förbundsdagen en långtgående ändring av grundlagen, som har haft en betydande inverkan på den finansiella konstitutionen sedan införandet av skuldbromsen 2009. Detta inkluderar en särskild fond värd miljarder för försvar och infrastruktur, som uppgår till 500 miljarder euro. Även förbundsrådet godkände denna förändring med två tredjedelars majoritet.

Ett centralt inslag i förändringen är det partiella undantaget från skuldbromsen för försvarsutgifterna, vilket även omfattar säkerhetspolitiska utgifter. Utgifter som överstiger en procent av den nominella bruttonationalprodukten (BNP) är undantagna från skuldbromsen. Det motsvarar för närvarande cirka 43 miljarder euro, med försvarsbudgeten beräknad till cirka 52 miljarder euro. Från 2028 ska Nato-målet på två procent finansieras helt från kärnbudgeten.

Kritik från de gröna

Även om planerna för investeringsoffensiven mottogs positivt finns det oro från de gröna. De anklagar finansminister Klingbeil och förbundskansler Friedrich Merz (CDU) för att missbruka medel från infrastrukturpotten för kärnbudgeten. Enligt vice Miljöpartiets ledare Andreas Audretsch ska upp till 50 miljarder euro användas till vallöften.

Finansdepartementet anser dock att denna kritik är ogrundad och framhåller att alla gjorda överenskommelser kommer att följas. En del av det nyskapade kapitalet kommer också att användas för att sänka energipriserna, även om detta ses som problematiskt av de gröna eftersom det kan undergräva den önskade investeringsstrategin.

Investeringar i klimat- och omställningsfonden

En betydande aspekt av den finansiella omställningen är Klimat- och transformationsfonden (KTF), som ska få totalt 50 miljarder euro från den nya infrastrukturbudgeten till 2029. Det finns dock farhågor om att endast hälften av detta belopp kommer att vara tillgängligt för ytterligare investeringar på grund av brister i den nuvarande ekonomiska planen. Ändå kunde De gröna driva igenom en del av sin huvudsakliga kritik, inklusive införandet av ett additionalitetskriterium och större hänsyn till klimatskyddet i de finansiella reglerna.

Totalt har förbundsstaterna 100 miljarder euro tillgängliga från den särskilda fonden för investeringar. För att reglera ländernas skuldutrymme bestämdes att detta skulle öka till upp till 0,35 procent av BNP. Unionen och SPD har också aviserat att en ytterligare reform av skuldbromsen ska vara klar 2025. En expertkommission ska ta fram förslag för modernisering av skuldbromsen.

För mer information läs rapporterna från Sydtyskar och Parlamentet.