Finansiellt stresstest: 100 miljarder för Bremen, Sachsen och BW – risk eller möjlighet?

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

År 2025 kommer de federala och delstatliga regeringarna att möta utmaningar med att använda 100 miljarder euro i särskilda fonder för investeringar.

Finansiellt stresstest: 100 miljarder för Bremen, Sachsen och BW – risk eller möjlighet?

Inom ramen för de nyligen införda bestämmelserna för förbundsstaterna antogs i våras en ändring av grundlagen som gör att de kan ta reguljära lån igen. Det sker mot bakgrund av att länderna kan få totalt 100 miljarder euro från den särskilda infrastruktur- och klimatneutralitetsfonden. Till skillnad från den federala regeringen behöver dock delstaterna inte följa några krav när det gäller additionalitet av medel. Detta orsakar diskussioner bland experter, som Sebastian Dullien från IMK, som kritiserar bristen på rätt till ytterligare medel.

Rädslan är att de medel som tillhandahålls utan tydliga regler skulle kunna användas för att stabilisera befintliga strukturer istället för för nödvändiga investeringar. Bremen är särskilt drabbat, eftersom det anses vara den ekonomiskt svagaste federala staten och kämpar med den högsta skuldsättningen. I framtiden kommer Bremen att få ta upp 140 miljoner euro i nya lån årligen, utöver 400 miljoner euro för omstruktureringsstöd. Trots dessa förenklingar är kraven för användningen av dessa nya medel hårdare.

Utmaningar i de federala staterna

Sachsen, länge känt för en positiv budgetbild, står inför problem som lärarbrist och förfallen infrastruktur. Under premiärminister Michael Kretschmer satsas mer pengar på utbildning och säkerhet, men åtstramningstrycket fortsätter att tynga landet. Det finns en risk att de 100 miljarderna euron från specialfonden inte kommer att fungera som finansiering för nya investeringar, utan istället användas för att ersätta dina egna utgifter.

Baden-Württemberg har å andra sidan en hög skattekapacitet, men står inför ökande personal- och investeringsbördor. Den förväntade förändringen av räntesatserna kan fördubbla den finansiella bördan till 2029 och utgör därför ytterligare en utmaning. IMK:s beräkningar pekar på att specialfondens 500 miljarder euro bara kan täcka runt tre fjärdedelar av det faktiska investeringsbehovet.

Möjligheter och risker med att använda medel

Den federala regeringens 100 miljarder euro kan utgöra både en möjlighet och en risk för de tre delstaterna: möjligheten att göra akut nödvändiga investeringar uppvägs av faran att medlen inte kommer att användas på ett riktat sätt. De olika utmaningar som staterna står inför - från Bremens akuta renoveringsbehov till Sachsens strukturella problem till Baden-Württembergs ekonomiska press - illustrerar hur brådskande det är att använda medlen på ett målinriktat sätt.

Grundlagen tillåter inrättandet av särskilda fonder för specifika ändamål som inte förekommer i den federala budgeten och därför inte är föremål för skuldbromsen. Enligt Federal Audit Office finns det för närvarande 29 specialfonder med en total volym på cirka 869 miljarder euro. Till de mest kända specialfonderna hör Corona Economic Stability Fund och Climate and Transformation Fund som kommer att ställa totalt 211,8 miljarder euro till förfogande för klimatvänliga åtgärder från 2024 till 2027. Dessa fonder finansieras bland annat av intäkter från europeisk utsläppshandel och prissättning av CO2.

Diskussionen om användningen av de 100 miljarder euro från specialfonden för staterna är fortfarande spänd och kommer säkerligen att fortsätta spela en central roll i politiska debatter i framtiden. Det återstår att se hur de enskilda förbundsstaterna kommer att utnyttja de nya möjligheterna och vilka långsiktiga effekter detta får på deras ekonomiska situation.