De gröna anklagar Klingbeil för att ha brutit mot hans ord - finansieringskonflikten eskalerar!

De gröna anklagar Klingbeil för att ha brutit mot hans ord - finansieringskonflikten eskalerar!

Den 23 maj 2025 uttryckte De gröna skarp kritik mot finansminister Lars Klingbeils (SPD) och förbundskansler Friedrich Merz (CDU) budgetplaner. Partiledaren Felix Banaszak anklagar regeringskoalitionen för att bryta dess ord och budgettrick. Han varnar för att de planerade nedskärningarna till Klimat- och omvandlingsfonden (KTF) kan äventyra den ekonomiska grunden.

Banaszak framhåller att de grönas godkännande av inrättandet av en lånefinansierad specialbudget på 500 miljarder euro för infrastruktur och klimatskydd var beroende av villkoret att dessa medel investerades utöver den ordinarie federala budgeten. Dessa garantier verkar nu vara tveksamma, vilket skakar de grönas förtroende för koalitionen.

Kritik mot budgetplaner

De grönas farhågor är inte ogrundade. Det finns farhågor om att pengar från den särskilda fonden för infrastruktur och klimatskydd kan missbrukas. Banaszak uppmanar regeringen att vara pålitlig och ha modet att investera för att säkerställa Tysklands konkurrenskraft. Enligt avtalen ska 400 miljarder euro strömma till infrastruktur och 100 miljarder euro till klimatvänlig omställning.

Finansdepartementet anser dock att kritiken är ogrundad. Det tyder på en planerad tilldelning på tio miljarder euro per år från specialfonden till KTF mellan 2025 och 2034. Experter ser dock problem i att vissa utgiftsprogram flyttas från den federala budgeten till KTF, som bara täcker en liten del av den nödvändiga finansieringen.

Detaljer om specialfonden

I samband med dessa debatter har förbundsrådet redan godkänt skuldpaketet, som inkluderar en ändring av grundlagen (GG). Denna justering begränsar skuldbromsen så att vissa utgifter – inklusive försvar, civil- och civilskydd samt underrättelsetjänster – inte längre behöver tas med i beräkningen från 1 % av bruttonationalprodukten. Som ett led i detta inrättas en ny särskild fond för infrastruktur och klimatneutralitet värd 500 miljarder euro.

Av dessa 500 miljarder euro kommer 100 miljarder euro att strömma till klimat- och omvandlingsfonden, medan ytterligare 100 miljarder euro kommer att vara tillgängliga för federala stater. För att genomföra ändringarna krävs dock en upprättande lag från förbundsdagen. De planerade investeringarna måste också vara "utöver" normal budgetförvaltning, det vill säga investeringsandelen i den federala budgeten måste överstiga 10% av de totala utgifterna utan särskilda medel.

Den specifika användningen av medlen har ännu inte fastställts. I detta sammanhang övervakas koalitionsförhandlingarna mellan CDU/CSU och SPD. Den infrastruktur som är berättigad till finansiering täcker en mängd olika områden, inklusive civil- och civilskydd, transportinfrastruktur, sjukhusinvesteringar, energiinfrastruktur, utbildnings- och vetenskapsinfrastruktur samt digitalisering.

Ansökningar om finansieringsbehov från specialfonden kommer bland annat från Deutsche Bahn som har ansökt om 148 miljarder euro till järnvägsinfrastruktur. Inom sjukvården skulle den önskade sjukhusreformen också kunna delfinansieras ur specialfonden. Det planeras även investeringar i digitalisering av skolor samt i byggnation och renovering av skolbyggnader och daghem. Privata företag har också möjlighet att delta i denna särskilda fond genom offentliga kontrakt och finansieringsprogram.

Den specifika utformningen av hur medlen kommer att användas är dock fortfarande beroende av den framtida federala regeringen och respektive parlamentsgrupper. Det återstår att se om regeringen kan möta de krav och förväntningar som både de gröna och medborgarna ställer.

För ytterligare information om de grönas kritik och gällande budgetplaner, se Digital Daily och analysen av specialfonden Taylor Wessing.