Klimatfonder under press: pengar till fossila projekt istället för klimatskydd?

Klimatfonder under press: pengar till fossila projekt istället för klimatskydd?

Klimat- och omvandlingsfonden (KTF) är just nu i fokus för debatten om finansiering av klimatskyddsprojekt. En ny kort studie av Ecological-Social Market Economy Forum (FÖS) på uppdrag av Green Planet Energy visar att det finns en risk att KTF kommer att användas för finansiering av fossila projekt och billig naturgas. Denna utveckling är ett direkt resultat av svaga tilldelningskriterier och dålig planering från den federala regeringen, som t.ex Solig sida rapporterad.

Studien analyserar olika aspekter av användningen av medel från den särskilda fonden för infrastruktur och klimatneutralitet. Särskilt betonas behovet av tydliga utvärderingskriterier för en effektiv och klimatvänlig användning av medel. Ett annat nyckelresultat i utredningen är att de ytterligare 10 miljarderna euro per år från specialfonden anses otillräckliga för de nödvändiga klimatskyddsinvesteringarna.

Utmaningar orsakade av fossila subventioner

Studien fortsätter med att säga att subventioner av fossila bränslen ses som ett dyrt bolån för framtida generationer och borde inte ha någon plats i klimatfonden. Projekt som finansieringen av gaslagringsavgiften strider mot specialfondens och KTF:s mål. Främjandet av värmepumpar lyfts däremot fram som ett positivt exempel på effektiva klimatskyddsåtgärder. Dessa tekniker uppnår betydande besparingar av växthusgaser inom byggsektorn.

År 2023 uppgick investeringarna i värmeteknik till 8,8 miljarder euro, vilket hade en positiv inverkan på värdeskapande (7,2 miljarder euro) och sysselsättning (cirka 108 000 heltidstjänster). Däremot klassas subventionering av nya naturgaskraftverk som kontraproduktivt klimatpolitiskt, medan finansiering av vätgaskraftiga kraftverk endast anses vara användbar i begränsad omfattning, vid användning med grönt väte.

Förnybar energi som lösning

Förnybar energi, inklusive vindkraft, solenergi och vattenkraft, anses vara ett miljövänligt alternativ i kampen mot klimatförändringarna. En viktig aspekt är att CO2-utsläpp måste beaktas över hela livscykeln, från produktion till transport till installation och underhåll, som t.ex. NatureOffice betonade.

Jämfört med fossila bränslen har förnybar energi lägre uppströmsutsläpp. Fossila bränslen som kol, olja och gas är de främsta orsakerna till CO2-utsläpp. Dessa uppstår inte bara under förbränningen, utan även i de tidigare faserna - under utvinning, transport och slutligen förbränning. Koleldade kraftverk släpper till exempel ut cirka 820 g CO2/kWh, medan naturgas producerar cirka 450 g CO2/kWh. Fossila kraftverk producerar totalt 900 till 1 200 g CO2-ekvivalenter per kWh.

Däremot kännetecknas olika förnybara energikällor av lägre livscykelutsläpp:

De nuvarande utmaningarna kring klimat- och omvandlingsfonden visar hur brådskande det är med en tydlig och konsekvent användning av medel, som är striktare knuten till klimatskyddskriterier och bör utvärderas regelbundet.