Klimatskydd som tillväxtmotor: möjligheter för ekonomin och miljön!

Klimatskydd som tillväxtmotor: möjligheter för ekonomin och miljön!

Vid en nyligen genomförd konferens i Berlin presenterade OECD och UNDP en ny rapport som lyfter fram den ekonomiska bärkraften av klimatåtgärder. Enligt studiens resultat framhålls det att en ambitiös klimatpolitik inte bara främjar minskningen av CO₂-utsläpp, utan också fungerar som en motor för ekonomisk tillväxt. De klimat- och energipolitiska målen ska ses som möjligheter till hållbar utveckling, särskilt med tanke på att de globala klimatmålen inte lever upp till förväntningarna och att CO₂-utsläppen fortsätter att öka. År 2024 noterades ett nytt högt CO₂-utsläpp, vilket visar hur brådskande det är med en effektiv klimatpolitik.

För 2025 är de stater som undertecknat Parisavtalet skyldiga att lämna in nya klimatplaner (NDC). Hittills har bara 22 av 197 stater lämnat in dessa nya planer. Rapporten antyder att mer ambitiösa NDC kan öka den globala BNP med cirka 60 % mellan 2022 och 2040. På lång sikt förväntas BNP öka med 3 % till 2050 och till och med med upp till 13 % i slutet av seklet. Däremot kan tvekan om klimatpolitik sänka global BNP med 0,75 % till 2030, medan extrema väderhändelser i Europa kan orsaka en årlig nedgång på 2,3 % till 2050.

Klimatförändringar och ekonomiska utmaningar

Rapporterna varnar för de ekonomiska skador som hotas av så kallade klimattipping points, såsom smältning av inlandsisar. Denna utveckling måste tas på allvar för att undvika framtida skador. OECD:s generalsekreterare betonar att tillväxt- och klimatmål är förenliga. För att implementera rekommendationerna för 2025 års NDC-cykel krävs dock ett starkt politiskt engagemang, bättre samordning av klimat- och utvecklingsmål och engagemang från den privata sektorn.

Det brådskande med åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna är också mycket relevant i den europeiska klimatskyddspolitiken. Enligt aktuella rapporter från Federal Environment Agency (UBA) har EU som mål att minska effekterna av klimatförändringarna och främja anpassningen till dem. Internationell klimatskyddspolitik som FN:s ramkonvention om klimatförändringar eller Kyotoprotokollet är avgörande för europeiska ansträngningar och strategiska beslut.

Förnybar energi och framtida mål

För 2020 uppgick utsläppen av växthusgaser i EU till cirka 3 miljoner kiloton CO₂-ekvivalenter. Energisektorn står för 26 %, transport 22 %, industri 22 %, byggnader 13 % och jordbruk 12 % av utsläppen. 2020 överträffade EU sina klimatmål som krävde en minskning av växthusgaserna med 20 % jämfört med 1990. Detta möjliggjordes främst av effekterna av Corona-pandemin, och målen att öka andelen förnybar energi till 20 % och öka energieffektiviteten med 20 % uppnåddes också.

Med sin långsiktiga strategi ”A Clean Planet for All”, publicerad den 18 november 2018, siktar EU på att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser till 2050. Strategin är en central pelare i Ursula von der Leyens program och European Green Deal, som antogs i december 2019. Nationella energi- och klimatskyddsplaner är obligatoriska för medlemsländernas genomförande av dessa (NE). I juli 2021 antogs EU:s klimatlag, som fastställer den rättsliga grunden för växthusgasneutralitet till 2050.

Sammanfattningsvis är klimatskyddet avgörande inte bara för miljön utan också för ekonomin. Det är fortfarande avgörande att alla stater gör sitt för att genomföra effektiv klimatpolitik för att uppnå både ekonomiska och miljömässiga mål. Upprepade och engagerade politiska åtgärder är avgörande för att säkerställa en hållbar framtid.