Klingbeil kritiserar EU:s budgetplaner: Starka reaktioner väntas!

Klingbeil kritiserar EU:s budgetplaner: Starka reaktioner väntas!

I ett tydligt ställningstagande avvisade finansminister Lars Klingbeil EU-kommissionens förslag till EU:s nya finansiella ram för åren 2028 till 2035. Det meddelade han på torsdagen under G20-mötet i Durban, Sydafrika. Klingbeil förklarade att den federala regeringen är intresserad av ett starkt EU, men att den ekonomiska situationen måste bevaras. Fokus för diskussionen är den planerade ökningen av EU:s budget till cirka två biljoner euro, vilket motsvarar en ökning med cirka 700 miljarder euro jämfört med föregående budgetperiod.

EU-kommissionen, under ledning av president Ursula von der Leyen, föreslår bland annat en ny bolagsbeskattning som skulle lägga på en extra avgift på företag med en omsättning på över 50 miljoner euro. Klingbeil, som beskriver detta förslag som kontraproduktivt, framhåller att en sådan avgift kan äventyra Tysklands och EU:s konkurrenskraft som en fristad för investeringar. Han pekar på det starka motståndet från företagarföreningar och CDU/CSU.

Motstånd mot extra skatter

Regeringens talesman Stefan Kornelius hade redan på onsdagskvällen klargjort förbundsregeringens ståndpunkt. Han förklarade att en övergripande utveckling av EU:s budget inte kunde uppnås i en fas av den nationella budgetkonsolideringen. Kornelius betonade också behovet av att förbättra Europas konkurrenskraft och bli försvarsberedskap. Avslaget på företagsbeskattning underbyggs av kritik från branschrepresentanter som VDA:s ordförande Hildegard Müller, som varnade för att sådana extra skatter kan försvaga konkurrenskraften.

Det som bör lyftas fram är den planerade spridningen av skatterna för företag med olika försäljningsområden. Exempelvis bör företag med en omsättning på mellan 100 och 249 miljoner euro betala en skatt på 100 000 euro, medan nivåerna går upp till 750 000 euro för företag med en omsättning på 750 miljoner euro och mer. Dessa förslag förväntas generera intäkter på cirka 58,5 miljarder euro årligen, vilket innebär en extra börda för många företag.

Efterlyser ett alternativt tillvägagångssätt

Federal Association of German Industry (DIHK) kräver att företag ska stödjas istället för extra skatter. Kritiken från miljörörelsen är också högljudd: BUND beskriver förslaget som ”nolltal för naturvård” och kritiserar bristen på ekonomiska åtaganden för att stödja naturvårdsåtgärder. WWF varnade också för de negativa effekterna av eventuella nedskärningar av klimat- och naturskyddet på krishanteringen.

Förhandlingarna om EU:s finanser måste beslutas enhälligt av EU:s 27 regeringar och kräver en överenskommelse med EU-parlamentet. Den federala regeringen ser reformstrategin och anpassningen av budgeten till nya prioriteringar som korrekt, men kommer inte att kunna acceptera det nuvarande förslaget. Med tanke på komplexiteten förväntas långa förhandlingar fram till 2027.

Sammantaget är det tydligt att framtida EU-finanser kläms mellan nationella intressen och EU:s gemensamma mål, vilket gör de kommande samtalen desto mer sköra.

För mer information se Ung värld och RP Online.