Kommunekonomin i fara: varannan kommun kommer att stå på efterkälken!

Kommunekonomin i fara: varannan kommun kommer att stå på efterkälken!

De ekonomiska förutsättningarna för städer och kommuner är spända. Även om regeringsprogrammet ger mer resurser genom ytterligare skatter, är dessa inte tillräckligt för att stoppa den strukturella nedgången i lokal finansieringsflexibilitet. Prognoser visar att år 2025 kan nästan varannan gemenskap betraktas som en lämnande gemenskap, vilket är en oroande trend kommunal.at.

Ett centralt problem är kommunernas ökande medfinansieringsskyldighet, framför allt inom den sociala sektorn och sjukhusen. Dessa ekonomiska bördor ökar genom avgifter, så att 2028 bara 40 cent av varje euro från den gemensamma skattepotten kommer att finnas kvar hos städerna och kommunerna. 2019 var det över 50 cent. Denna utveckling undergräver det ekonomiska oberoendet och därmed möjligheten att finansiera kommunala tjänster av allmänt intresse.

Offentlig service och livskvalitet

Kommunala tjänster av allmänt intresse spelar en avgörande roll för livskvaliteten och utvecklingen av städer och samhällen. I arbetsuppgifterna ingår utbildning, kultur, infrastruktur och fritidsaktiviteter. Framför allt har kraven och utgifterna inom dessa områden ökat de senaste åren samtidigt som finansieringsmöjligheterna har varit begränsade på grund av pandemin. Offentlig service omfattar områden som barnomsorg, grundskolor, kommunala vägar och vattenförsörjning awblog.at.

Utgifterna för områden som inte finansieras av avgifter uppgick till 4,8 miljarder euro 2018, medan det stora beroendet av skatteintäkter inom olika områden är tydligt. 65 % av utgifterna för infrastruktur och kollektivtrafik ska täckas av skatteintäkter. Coronakrisen ledde till en nedgång i intäktsandelar med 9% 2020, vilket ytterligare kraftigt begränsade kommunernas finansiella flexibilitet.

Behov av åtgärder och reformer

Behovet av reformer är akut. Borgmästare Matthias Stadler efterlyser strukturella förändringar för att hållbart säkra kommunernas ekonomi. Besparingar i personal skulle teoretiskt kunna hjälpa, men dessa är svåra att genomföra i praktiken då behovet inom områden som barnomsorg och skolor samtidigt växer. En minskning av de årliga personalkostnaderna med 1 % skulle innebära att cirka 850 tjänster årligen försvinner.

För att upprätthålla offentliga tjänster måste de federala och delstatliga myndigheterna skapa lämpliga ramvillkor. Målmedvetna reformsteg är nödvändiga för att fullgöra kommunala tjänster utan kalhygge. Investeringar i framtidssäkra projekt måste prioriteras, eftersom besparingar inom dessa områden skulle leda till förlust av livskvalitet på lång sikt.

Generalsekreterare för Association of Cities Thomas Weninger betonar behovet av att förse städerna med nödvändiga resurser. Det prognostiserade investeringsgapet på 1,0 till 1,2 miljarder euro årligen fram till 2024 visar hur pressande problemen är. Brist på medel för att finansiera kommunal service kan ytterligare öka utmaningarna de kommande åren.

Slutsats: Utan lämpliga ekonomiska resurser och långtgående reformer kommer det att bli allt svårare för städer och kommuner att upprätthålla livskvaliteten. Men 80 % av befolkningens tillfredsställelse med kommunal service visar hur viktig fungerande offentlig service är.