Myntvanrykte som förebild: Så skulle vårt monetära system kunna förnyas!

Myntvanrykte som förebild: Så skulle vårt monetära system kunna förnyas!

Den pågående diskussionen om investeringar och räntor fokuserar på både historiska och juridiska aspekter. Klaus Willemsens kolumn "Gastwirtschaft" belyser vikten av myntskrämt under medeltiden. Denna ekonomiska intervention visade sig revolutionerande och hade en positiv effekt på ekonomin, vilket ledde till en levande marknadsekonomi. Willemsen förklarar att pengar under högmedeltiden förlorade i värde när de hamstrades. Att införa en liten avgift på att hålla kontanter eller kredit höll pengarna i rörelse.

En väsentlig del av myntets vanrykte var skyldigheten att byta gamla mynt mot nya. Detta ledde till aktiv cirkulation av pengar, vilket gynnade blomstrande städer och pålitliga marknader. Detta förhindrade systematisk skuldsättning genom ränta och ränta. Willemsen föreslår att man etablerar en modern motsvarighet till myntskrämt, nämligen införandet av en pengahamstringsavgift (negativ ränta). Syftet skulle vara att främja penningcirkulationen och därigenom undvika ränterelaterade tillväxt av inlåning och totala skulder.

Negativa räntor och deras rättsliga ramar

I ett nyligen fattat beslut gjorde Federal Court of Justice (BGH) det klart att negativa räntor på sparkonton och konton för dagliga pengar är otillåtna. Dessa metoder togs ut av banker och sparbanker när saldon steg över ett visst belopp. Bakgrunden till denna praxis var Europeiska centralbankens (ECB) lågräntepolitik som påförde banker kostnader för säkra investeringar. Konsumentrådgivningscenter har lämnat in stämningar mot dessa undersökningar och har uppnått några ganska framgångsrika resultat.

BGH betonar att negativa räntor på dagliga pengar och sparkonton strider mot syftet med sparandet. Däremot är negativa räntor på löpande konton generellt tillåtna eftersom fokus här ligger på tillgången på pengar. De relevanta avtalsklausulerna måste dock vara tydliga och begripliga, vilket BGH har bedömt som otillräckligt i vissa fall.

Återbetalningskrav och rådgivningserbjudanden

BGH:s beslut innebär att återbetalningskrav kan göras gällande för felaktigt betald negativ ränta - viktig information för berörda kunder. Krav från 2022 preskriberas först vid utgången av 2025, medan även äldre fordringar kan komma att kunna göras gällande om åtgärder för att förhindra preskription vidtagits. Konsumentrådgivningscenter ger råd till berörda kunder och hjälper dem att få klarhet i sina påståenden.

Sammantaget verkar det som att både historiska och aktuella penningpolitiska åtgärder har långtgående effekter på ekonomin och konsumenternas rättigheter. Willemsens förslag och BGH:s rättsliga beslut ger utgångspunkter för en omfattande diskussion om pengars framtid i Tyskland och bankernas ansvar gentemot sina kunder.

Den sunda monetära ordningen, som Willemsen beskriver den, skulle möjligen kunna uppnås genom att undvika ränterelaterade tillväxt i inlåning och minska inkomstskillnaderna. Detta i motsats till de nuvarande utmaningarna i lågräntefasen, som innebär både möjligheter och risker.

fr.de och tagesschau.de redogöra för det i detalj.