Rekordbudget 2025: miljarder för säkerhet, skulderna ökar snabbt!

Rekordbudget 2025: miljarder för säkerhet, skulderna ökar snabbt!

Den 30 juni 2025 presenterade den nya federala regeringen, ledd av förbundsfinansminister Lars Klingbeil (SPD), budgetförslaget för innevarande år. Detta utkast kommer mitt i betydande finansiella utmaningar efter att den förra regeringen kollapsade över budgetförberedelser. Förbundsregeringen har godkänt utkastet, som inte bara inkluderar nyckeltalen för 2026, utan också en grov finansiell plan fram till 2029. Särskilt anmärkningsvärt är den godkända lagen som inrättar en särskild fond för infrastruktur och klimatneutralitet.

De planerade utgifterna för 2025 uppgår till totalt 503 miljarder euro. Investeringsbeloppet under innevarande år består av:

• 62,7 Milliarden Euro im Kernhaushalt,
• 25,7 Milliarden Euro im Klima- und Transformationsfonds,
• 27,2 Milliarden Euro aus dem neuen Sondervermögen.

Ny skuld- och försvarsbudget

Nya skulder för 2025 uppgår till 81,8 miljarder euro och förväntas stiga till 89,3 miljarder euro år 2026. I säkerhetspolitiska sammanhang planerar den federala regeringen att öka försvarsbudgeten till 62,4 miljarder euro för 2025, vilket motsvarar en ökning med över 10 miljarder euro jämfört med föregående år. Dessa utgifter motsvarar 2,4 procent av bruttonationalprodukten (BNP) och är en del av en långsiktig plan: till 2029 förväntas försvarsbudgeten öka till 152,8 miljarder euro, vilket är tre gånger högre än den nuvarande budgeten.

Denna ökning är nödvändig för att uppfylla Natos nya mål att investera fem procent av BNP i försvaret årligen till 2035. Dessutom kommer utgifterna för extern och inre säkerhet att undantas från skuldbromsen i framtiden, vilket kommer att skapa mer utrymme för finansiella resurser.

Politiska svar och finanspolitiska prioriteringar

Regeringen har satt upp tre centrala finanspolitiska prioriteringar i budgetförslaget: investeringar för tillväxt och säkerhet, strukturella reformer för att säkerställa konkurrenskraft och lättnader för medborgarna samt tydlig budgetkonsolidering med konkreta besparingar. Ändå finns det redan kritik från oppositionspartier. De gröna kritiserar subventioner av gas, som finansieras från klimat- och omställningsfonden, medan vänstern kritiserar höga försvarsutgifter och dess negativa påverkan på kommunerna.

De nya skuldsiffrorna för de kommande åren är också betydande. Nya skulder på 89,3 miljarder euro prognostiseras för 2026 och 87,5 miljarder euro för 2027. Från 2028 och framåt förväntas nettoupplåningen öka till 115,7 miljarder euro, vilket främst kommer att orsakas av att Bundeswehrs specialfond löper ut. Dessa lån, tillsammans med en ny särskild fond för infrastruktur och klimatskydd, kommer att öka landets skuldbörda ytterligare.

Förbundsrådets och förbundsdagens godkännande krävs för att slutligen genomföra regeringsutkastet. De kommande politiska debatterna lovar att bli spännande när regeringen försöker hitta balansen mellan investeringar, skuldsättning och oppositionens legitima krav.

De finansiella utmaningarna präglas av stigande räntekostnader som den federala regeringen kommer att få stå för de kommande åren. Utvecklingen under de kommande månaderna kommer att vara avgörande för den tyska finanspolitikens långsiktiga hållbarhet. Mer information finns på Myndigheter speglar och Bayerns radio.