Remitteringar på rekordnivå: Kosovos ekonomi kämpar för överlevnad

Remitteringar på rekordnivå: Kosovos ekonomi kämpar för överlevnad

Under första halvåret 2025 överförde kosovobor från diasporan imponerande 651 miljoner euro till Kosovo. Detta innebär en liten ökning jämfört med samma period 2024. Trots denna positiva utveckling varnar ekonomer för att de ökande remitteringarna inte är tecken på ekonomisk förbättring utan snarare återspeglar en intern kris. Safet Gërxhaliu framhåller att majoriteten av remitteringarna används för daglig konsumtion och endast marginella investeringar går till långsiktiga projekt.

Remitteringar, som ger ett betydande stöd till många familjer, ses alltmer som en risk. Florin Aliu betonar att ett starkt beroende av dessa överföringar äventyrar landets välbefinnande. En potentiell minskning av remitteringar kan ha en omedelbar negativ inverkan på Kosovos utvecklingsnivå. Därför rekommenderar experter att man utvecklar policyer som syftar till att kanalisera dessa remitteringar till produktiva sektorer och hållbara utvecklingsprojekt för att stabilisera ekonomin på lång sikt.

Ekonomiska ramvillkor

Trots en real BNP-tillväxt på 4,4 % 2024 förväntas ytterligare tillväxt på 3,9 % 2025. Dessa optimistiska tillväxtprognoser överskuggas dock av politiska osäkerheter både hemma och utomlands, som dämpar framtida tillväxtutsikter. Efter parlamentsvalet i februari 2025 har ett politiskt dödläge uppstått då det regerande partiet Vetëvendosje har förlorat sin absoluta majoritet.

EU uppmanar Kosovo och Serbien att konsekvent genomföra Bryssel- och Ohridavtalen för att främja politisk stabilitet. I detta sammanhang tilldelade kreditvärderingsinstitutet Fitch för första gången i april 2024 Kosovo ett internationellt kreditbetyg ”BB- with a stabil outlook”, vilket ses som en positiv signal för potentiella investerare.

Handelsrelationer och sektorer

De ekonomiska nyheterna från Kosovo visar på en positiv utveckling av den bilaterala handeln, särskilt med Österrike, 2024. Den ekonomiska tillväxten i Kosovo drivs av privat konsumtion, företagsinvesteringar och export av tjänster. Framför allt noterade tillverkningssektorn en tillväxt på 3,6 % 2024, följt av energiförsörjning med 7 %, parti- och detaljhandel med 3 % och finansiella tjänster med 4 %.

Politisk stabilitet under premiärminister Albin Kurti bidrog till ett positivt ekonomiskt klimat inför valet i februari 2025. Regionen är dock fortfarande sårbar för interna och externa utmaningar som kan hota den långsiktiga ekonomiska stabiliteten.

Sammantaget framträder en blandad bild för ekonomin i Kosovo: ökande remitteringar innebär kortsiktiga lättnader för många hushåll, men de grundläggande ekonomiska strukturerna kräver hållbara lösningar för att övervinna ekonomins bräckliga tillstånd.