Skuldbroms i fara: tvist mellan unionen och SPD eskalerar!

Skuldbroms i fara: tvist mellan unionen och SPD eskalerar!

Idag håller reformen av skuldregeln i Tyskland på att bli en central fråga. Som FAZ rapporterade att denna process kan drabbas av ett liknande öde som det senaste misslyckade valet av domare till den federala författningsdomstolen. Detta togs bort från förbundsdagens agenda i fredags efter att SPD-kandidaten Frauke Brosius-Gersdorf stött på motstånd inom unionsfraktionen.

I samband med denna politiska turbulens godkände förbundsrådet samtidigt en ny skattelag som ger lättnader på cirka 46 miljarder euro. Dessutom driver Lars Klingbeil, finansminister och SPD-ordförande, häftigt på för en korrigering av skuldbromsen. Redan vid ett internt möte redogjorde han för det fortsatta förfarandet för reformen.

Investeringsbehov och skuldbroms

En central debatt inom koalitionen rör unionens oro för att en reform av skuldbromsen skulle kunna leda till ytterligare skuldmöjligheter. Medan unionen och SPD redan har ändrat grundlagen för att möjliggöra säkerhetspolitiska utgifter och särskilda skulder på 500 miljarder euro, planerar finansdepartementet totalt 850 miljarder euro i ytterligare ny skuld till 2029. Kritiker varnar för att Tysklands skuldbörda kan öka med 50 procent på mindre än fem år.

En titt på infrastrukturen visar att Tyskland också måste klara av en betydande investeringseftersläpning. Enligt bpb Områdena transport, utbildning, koldioxidutsläpp, digital infrastruktur, hälsa, inre säkerhet och försvar berörs särskilt. Infrastrukturens nuvarande tillstånd är alarmerande: opunktionella tåg, stängda broar och förfallna skolor är bara några av de brådskande frågorna.

Allmänhetens uppfattning och behov av investeringar

Ipsos Global Infrastructure Index visar en betydande nedgång i den positiva bedömningen av infrastruktur från 54 procent 2016 till bara 35 procent 2024. Enligt uppskattningar kommer Tyskland att behöva totalt 600 miljarder euro ytterligare under de kommande åren för nödvändiga infrastrukturinvesteringar, vilket motsvarar cirka 60 miljarder euro årligen. BDI uppskattar att det kommer att saknas 400 miljarder euro för investeringar under de kommande tio åren.

De största investeringarna är nödvändiga inom områdena transport, utbildning och koldioxidutsläpp. Det bör dock noteras att nettoinvesteringarna i Tyskland har fluktuerat runt noll sedan 1990-talet. Kommuner, som står för 41 procent av de offentliga investeringarna, rapporterar ofta negativa nettoinvesteringar. Den upplevda investeringseftersläpningen i kommunerna uppgår till 186 miljarder euro, där 73 procent av kommunerna rapporterar eftersläpningar i administrativa byggnader.

För framtiden är det avgörande att koalitionen strävar efter reformer för att både lösa investeringsstocken och säkra välståndet i Tyskland. Den expertkommission som anges i koalitionsavtalet, som ska ta fram ett förslag om modernisering av skuldbromsen till slutet av 2025, kommer att spela en central roll i detta. Sammansättningen av denna kommission väcker oro eftersom det finns en knutpunkt mellan intressena för CDU/CSU, SPD och de mindre parlamentariska grupperna.

Sammantaget återstår det att se om reformen av skuldbromsen kommer att lyckas eller om den kommer att misslyckas på grund av motstånd från CDU/CSU, vilket kan få långtgående konsekvenser för Tysklands framtida finanspolitik.