Elpriserna fortsätter att stiga: konsumenter och små och medelstora företag står på efterkälken!

Elpriserna fortsätter att stiga: konsumenter och små och medelstora företag står på efterkälken!

Den 5 juli 2025 enades koalitionskommittén om ett lättnadspaket för energipriserna. Trots denna åtgärd uttrycker Federal Association of the Energy and Water Industry (BDEW) skarp kritik mot de planerade stegen. Särskilt kritiseras det mot att elskatten inte sänks till EU-minimum samtidigt som industri, jord och skogsbruk fortsätter att gynnas. Privathushåll och många företag står däremot tomhänta när det gäller jämförbara lättnader, vilket ökar oron för de stigande levnadskostnaderna.

BDEW varnar också för att de planerade subventionerna för nätavgifter, som ska träda i kraft den 1 januari 2026, måste vara juridiskt bindande senast hösten 2023. Dessa subventioner är av avgörande betydelse för juridisk tydlighet, och det återstår att se hur nätoperatörerna kommer att omdefiniera nätavgifterna för industri och konsumenter. Information om avlastning från energileverantörer ska också lämnas i tid.

Kritik mot ekonomiska prioriteringar

En central kritikpunkt är taket på gaslagringsavgiften, samtidigt som det saknas fokus på klimatvänliga investeringar. Den planerade särskilda fonden på 10 miljarder euro årligen skulle till stor del kunna användas för konsumtion, vilket innebär att viktiga investeringsprogram, särskilt inom vätgasteknik, kommer att komma under press. Elskatt och nätavgifter spelar en betydande roll för kostnaderna för konsumenter och företag.

Högre elpriser minskar köpkraften, vilket har en negativ inverkan på levnadskostnaderna. Energiintensiva industrier fortsätter att dra nytta av lägre skatter, medan andra sektorer inte får jämförbara lättnader. BDEW ser ett brådskande tryck på regeringen och parlamentet för att uppnå en mer balanserad fördelning av bördan.

Reformförslag för att sänka nätavgifterna

För att minska kostnaderna för konsumenterna föreslår Agora Energiewende ett antal åtgärder i en aktuell studie. Dessa analyser visar att statliga subventioner för att minska nätavgifterna potentiellt kan vara upp till 80 % lägre. Besparingar i utbyggnaden av elnätet och reformer för effektivare nätdrift behövs akut för att minska den ekonomiska bördan.

Studien rekommenderar tre nyckelåtgärder:

• Verwendung von Freileitungen statt Erdkabel beim Stromnetzausbau.
• Eigenkapitalbeteiligungen des Bundes zur Senkung der Investitionskosten für Netzbetreiber.
• Einführung dynamischer Netzentgelte für flexible Verbraucher, etwa für Elektrofahrzeuge und Wärmepumpen.

På lång sikt kan dessa reformer bidra till att hålla nätverksrelaterade kostnader stabila och minska den ekonomiska bördan för hushållen. Det förväntas för närvarande att utan åtgärder kan kostnaderna stiga med upp till 30 % under det kommande decenniet. Priset för ett hushåll med fyra personer kan till exempel stiga från 13 cent till 15 cent per kilowattimme, vilket innebär extra årliga kostnader på 104 euro.

Sammantaget visar Agoras analys att den federala budgeten skulle kunna spara omkring 160 miljarder euro till 2045 genom dessa reformer. Federal Network Agencys nuvarande reformprocess för nätverksavgifter befinner sig i samrådsfasen, och studien innehåller omfattande rekommendationer för kostnadsminskningar för att säkerställa en rättvis fördelning av kostnaderna.

Dessa resultat gör det tydligt att den pågående diskussionen måste stödjas av såväl politik som näringsliv och civilsamhälle för att hitta en hållbar lösning på utmaningarna på energimarknaden.

För mer information besök webbplatsen för Föreningskontoret och Agora energiövergång.