De fördrivnas livsberättelser: Föreläsning i Markt Schwaben!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Den 19 maj äger en föreläsning av Willi Beck rum i Markt Schwaben hembygdsmuseum, som kommer att behandla flyktingproblematiken efter andra världskrigets slut. Under rubriken "80 år av andra världskrigets slut i Europa – fördrivna personer kommer till Markt Schwaben och tas in i kasernen" börjar föreläsningen kl 18.30. Merkur rapporterar att Beck kommer att belysa konsekvenserna av det tyska nederlaget för de etniska tyska befolkningsgrupperna från öst och sydöstra Europa. Fokus för föreläsningen är flykten, utvisningen och mottagandet av flyktingar i Markt Schwaben och levnadsvillkoren förknippade med deras öde och...

De fördrivnas livsberättelser: Föreläsning i Markt Schwaben!

Den 19 maj äger en föreläsning av Willi Beck rum i Markt Schwaben hembygdsmuseum, som kommer att behandla flyktingproblematiken efter andra världskrigets slut. Under rubriken "80 år av andra världskrigets slut i Europa – fördrivna personer kommer till Markt Schwaben och tas in i kasernen" börjar föreläsningen kl 18.30. Merkurius rapporterar att Beck kommer att belysa konsekvenserna av det tyska nederlaget för de etniska tyska befolkningsgrupperna från öst och sydöstra Europa. Fokus för föreläsningen är flykten, utvisningen och mottagandet av flyktingar i Markt Schwaben och de levnadsvillkor och svårigheter som är förknippade med deras öde under efterkrigstiden.

Ett centralt tema kommer också att vara den historiska betraktelsen av tyskarnas emigration till sydösteuropeiska områden, exemplifierat av Donau-schwabernas öde. Beck kommer att göra föredraget inte bara informativt, utan också med humoristiska och eftertänksamma bidrag på flyktingkasernens dialekter.

Historiska bakgrunder och minnesdagar

Minnen av flykt och utvisning blir särskilt aktiva vid olika minnesdagar, som 40-årsdagen av det tyska rikets kapitulation den 8 maj 1945. Den dagen höll Richard von Weizsäcker ett viktigt tal i förbundsdagen där han firade de fördrivna personerna. bpb Han gjorde det klart att de fördrivnas kärlek till sitt hemland inte var revanschism och manade till förståelse för deras öde. Weizsäcker uttalade sig också för permanent säkerhet för de fördrivna och avvisade en revidering av Tysklands östra gräns.

De bilaterala avtalen mellan Tyskland och Polen, såsom gränsfördraget som undertecknades i november 1990 och avtalet om goda grannar i juni 1991, avslutade en långvarig konflikt och bekräftade rättigheterna för tyskar som bor i Polen. Dessa steg bidrog till att integrationen av flyktingar och fördrivna personer i det tyska samhället sågs som framgångsrik, där bördutjämningen 1952 sågs som den avgörande början på ekonomisk och social integration.

Aktuell utveckling och utmaningar

Ändå har diskussionen om flykt och utvisning upplevt en marginalisering i allmänhetens uppfattning under de senaste decennierna. Medan den tyska historiska vetenskapen började ta itu med utvisningen i ett tidigt skede, har den mentala hanteringen av förlusten varit otillräcklig än i dag. Särskilt under 1970-talet, under den socialliberala koalitionen, växte en ny östpolitik som syftade till att normalisera relationerna.

Krisen för fördrivna personers organisationer sammanföll med ett återupplivande av ämnet flykt och utvisning offentligt, vilket ledde till nya grepp inom forskningen, särskilt efter murens fall 1989/90. Aktuell forskning och internationella samarbeten främjar alltmer förståelse och omfattande belysning av ämnet. Dessutom fortsätter både den tyska minoriteten i Polen och frågan om utvisning i Tjeckien att vara känslomässigt och politiskt belastade.