Digital Services Act (DSA): Finansexperten kräver ett bra genomförande till 2024
Enligt en rapport från netzpolitik.org planerar den federala regeringen att implementera Digital Services Act (DSA) senast i februari 2024. DSA antogs av EU för att ge användarna fler rättigheter över onlinetjänster. Detta inkluderar till exempel att inrätta bättre klagomålsförfaranden och insynskrav för tjänsteleverantörer. Målet är att skapa en säker och pålitlig onlinemiljö. Federal Association of Consumer Organisations (VZBV) har nu presenterat ett positionsdokument och en rapport som tar upp implementeringen och tillämpningsfrågorna för DSA ur konsumentens perspektiv. En central aspekt är frågan om tillsynsstrukturen. DSA kräver att varje EU-land har en samordnare för digitala tjänster...

Digital Services Act (DSA): Finansexperten kräver ett bra genomförande till 2024
Enligt en rapport från netzpolitik.org planerar den federala regeringen att implementera Digital Services Act (DSA) senast i februari 2024. DSA antogs av EU för att ge användarna fler rättigheter över onlinetjänster. Detta inkluderar till exempel att inrätta bättre klagomålsförfaranden och insynskrav för tjänsteleverantörer. Målet är att skapa en säker och pålitlig onlinemiljö.
Federal Association of Consumer Organisations (VZBV) har nu presenterat ett positionsdokument och en rapport som tar upp implementeringen och tillämpningsfrågorna för DSA ur konsumentens perspektiv. En central aspekt är frågan om tillsynsstrukturen. DSA stipulerar att varje EU-land utser en samordnare för digitala tjänster, med det specifika ansvaret överlämnat till medlemsländerna. VZBV föredrar en enmyndighetsstruktur där en tillsynsmyndighet ansvarar för allt. Skulle en struktur med flera myndigheter ändå uppstå är det väsentligt att inrätta ett centralt klagomålskontor för användarna.
För att undvika myndighetskonflikter bör lagbestämmelser fastställas för obligatoriska samråds- och samordningsprocesser mellan myndigheter. Dessutom är myndighetens oberoende av stor betydelse, både från politiken och från ekonomin. Detta skulle kunna uppnås till exempel genom oförenlighetskrav som de i lagen mot konkurrensbegränsningar.
VZBV kräver också att myndigheten upprättar regelbundna verksamhetsrapporter för att skapa förtroende. Dessa rapporter bör gå utöver EU:s minimikrav och innehålla information om överträdelser och böter. Myndigheten bör också bedriva ett omfattande PR-arbete och informera användarna om status för deras klagomål, inklusive resultatet av granskningen.
En annan viktig aspekt gäller tillgången till data från onlinetjänster för forskningsändamål. Denna åtkomst måste utformas så att den är praktisk för att förhindra tjänsteleverantörer från att kringgå avslöjande genom att hänvisa till affärshemligheter. Dessutom bör ackrediteringsprocessen säkerställa att icke-statliga organisationer och vetenskap har snabb tillgång till de begärda uppgifterna.
Implementeringen av DSA och beaktandet av de ovan nämnda kraven i VZBV har potentiella effekter på både marknaden och konsumenterna. Effektiv implementering av DSA kan leda till förbättrat skydd för användare och skapa en säkrare onlinemiljö. Samtidigt måste kraven i DSA implementeras av tjänsteleverantörer, vilket kan leda till förändringar i deras affärsmodeller och praxis.
Källa: Enligt en rapport från netzpolitik.org, As netzpolitik.org rapporterar
Läs källartikeln på netzpolitik.org