Statliga lättnadstillägg för vårdkostnader: En finansexpert avslöjar hur försäkringsbolag tjänar på dem.
Enligt en rapport från www.mdr.de har statliga hjälptillägg för vårdbehövande på vårdinrättningar införts sedan början av 2022. Dessa ökar med vårdens varaktighet och är avsedda att minska kostnaderna för de drabbade. Det har dock visat sig att införandet av lättnadstillägg även har genomslag i befintliga tilläggskollektivavtal med försäkringsbolag. Det leder till missnöje och nedskärningar i servicen för vårdbehövande. I det specifika fallet med Uwe Schumann avslöjades att försäkringsbolagen drar nytta av de statliga lättnadstilläggen istället för att minska den faktiska bördan för de vårdbehövande. Det blev tydligt att lättnadstilläggen leder till att försäkringsersättningarna sänks. Uwe Schumann var...

Statliga lättnadstillägg för vårdkostnader: En finansexpert avslöjar hur försäkringsbolag tjänar på dem.
Enligt en rapport av www.mdr.de, har statliga hjälptillägg för vårdbehövande på vårdinrättningar införts sedan början av 2022. Dessa ökar med vårdens varaktighet och är avsedda att minska kostnaderna för de drabbade. Det har dock visat sig att införandet av lättnadstillägg även har genomslag i befintliga tilläggskollektivavtal med försäkringsbolag. Det leder till missnöje och nedskärningar i servicen för vårdbehövande.
I det specifika fallet med Uwe Schumann avslöjades att försäkringsbolagen drar nytta av de statliga lättnadstilläggen istället för att minska den faktiska bördan för de vårdbehövande. Det blev tydligt att lättnadstilläggen leder till att försäkringsersättningarna sänks. För Uwe Schumann var månadsavdraget från försäkringen 166,49 euro. Det gör det tydligt att hjälptilläggen, åtminstone delvis, faktiskt inte ger avlastning för vårdbehövande och deras anhöriga.
Denna utveckling påverkar också marknaden för kompletterande vårdförsäkringar. Enligt konsumentskyddsexperter har en sådan försäkring blivit betydligt mindre attraktiv genom införandet av lättnadstillägg. Dagpenningsförsäkring rekommenderas som ett alternativ, eftersom dagpenningen betalas ut oberoende av lättnadstillägg.
Sammantaget visar denna utveckling att statliga åtgärder för att lätta på vårdbehövande också kan ha oönskade effekter på befintliga avtal och försäkringar. Det är viktigt att sådana förändringar analyseras noggrant och vid behov görs justeringar för att säkerställa en faktisk lindring för de drabbade. Beräkningarna visar att de statliga hjälptilläggen inte alltid får önskade effekter och i vissa fall till och med får negativa konsekvenser för vårdbehövande och deras anhöriga.
Läs källartikeln på www.mdr.de