Ekonomi Grimm: Vårdförsäkringen behöver radikala reformer!

Ekonomi Grimm: Vårdförsäkringen behöver radikala reformer!

Den 22 maj 2025 anmäler Veronika Grimm, nationalekonom, behov av förändringar i lagstadgad vårdförsäkring. Hon efterlyser grundläggande reformer för att ta itu med den ökande ekonomiska bördan på samhället. Grimm kritiserar att bidragen till långvårdsförsäkringar just nu stiger för kraftigt och inte är hållbara. För att motverka detta föreslår hon att höja den ekonomiska självrisken för vårdpatienter.

Grimm har ett tydligt budskap: För att förbättra utformningen av långtidsvårdsförsäkringar bör ersättningarna sänkas och bidragen göras mer realistiska. Detta måste åtföljas av en behovsprövning som inte bara baseras på enskilda personers inkomster utan på hela hushållets ekonomiska situation. I sin argumentation framhåller Grimm att det inte kan råda rättvisa och jämlikhet på alla områden, utan att socialförsäkringssystemet måste förbli stabilt.

Översikt över vårdförsäkring

Långtidsvårdsförsäkringen, som infördes 1995, utgör den femte pelaren i det tyska socialförsäkringssystemet. Syftet är att täcka risken för vårdbehov och de kostnader som är förknippade med detta. Det är en obligatorisk försäkring för alla personer med sjukförsäkring, både lagstadgad och privat. Om det finns behov av vård avgörs ett ersättningsärende, även om vårdförsäkringen endast täcker en del av kostnaderna.

Den försäkrade har att välja mellan naturaförmåner, till exempel ett äldreboende, eller vårdbidrag som anhöriga kan få. Långvårdsförsäkringen täcker dock inte alla vårdkostnader, så personliga avgifter krävs. Vårdtakten beror på intensiteten i den vård som krävs: För vård i hemmet är beloppet en fast taxa som kan variera från fall till fall.

Aktuella utmaningar och prognoser

Den ekonomiska situationen för vårdförsäkringen är spänd. Sedan systemet infördes har antalet vårdbehövande ökat. Medan det fanns 2,02 miljoner människor i behov av vård 1999, hade denna siffra stigit till nästan 5 miljoner i slutet av 2021. Prognoser visar en ökning till 5,6 miljoner år 2035 och till och med 6,7 miljoner år 2050. Denna utveckling går hand i hand med utmaningarna med stigande vårdkostnader, inflation och demografiska förändringar.

Under 2021 och 2022 redovisade långtidsvårdsförsäkringen underskott på 1,35 och 2,25 miljarder euro. Ett överskott på 1,78 miljarder euro förväntas dock för 2023. Pågående diskussioner om reformer är nödvändiga för att säkerställa finansiell stabilitet. Avgiftssatserna för de med lagstadgad sjukförsäkring är 3,4 % av bruttoinkomsten. De försäkrade utan barn betalar till och med 4,0 %. Sedan 1996 har räntorna ökat från 1 % till dagens nivåer.

I internationell jämförelse finansieras långtidsvård i andra länder ofta genom allmänna sociala avgifter eller skatter, vilket inte är fallet i Tyskland. Den mångsidiga utformningen av långtidsvårdsförsäkringarna och den kommande reformdiskussionen står i centrum för aktuella debatter i det politiska landskapet.

För ytterligare information kan du konsultera rapporterna från TradingView och bpb.de rådfrågas.