Kärnkraftssamtalen inställda: Iran svarar på Israels flyganfall!

Kärnkraftssamtalen inställda: Iran svarar på Israels flyganfall!

Spända relationer mellan Iran och Israel fortsätter att eskalera, samtidigt som planerade kärnvapenförhandlingar mellan USA och Iran i Oman har ställts in. Högt Sydtyska tidningen Omans utrikesminister Badr al-Bussaidi bekräftade att samtalen ställdes in och betonade Omans viktiga roll som medlare. Förhandlingarna var ursprungligen avsedda att diskutera genomförandet av kärnkraftsavtalet från Wien 2015, men spänningarna är fortfarande höga.

Parallellt med de diplomatiska motgångarna har Israel sedan fredagsmorgonen genomfört ett storskaligt flyganfall mot iranska kärnkraftsanläggningar. Målet med denna operation, kallad "Rising Lion", är att minska Irans kärnvapenhot och sätta tillbaka dess kärnkraftsprogram. Denna förebyggande strejk, som av RND rapporterar, syftar till att rikta in sig på viktiga kärntekniska anläggningar, militärbaser och vetenskapsmän.

Attacker och motreaktioner

På lördagskvällen svarade Iran på de israeliska attackerna genom att skjuta hundratals raketer och drönare mot Israel och träffa Tel Aviv-området. Iran såg de israeliska flyganfallen som en krigsförklaring, vilket belyser de djupa spänningar som finns mellan de två länderna. Dessa attacker kommer mot bakgrund av att Israel, USA och andra västländer fruktar att Iran i hemlighet skulle kunna utveckla kärnvapen.

Internationella atomenergiorganet (IAEA) är oroad över utvecklingen av Irans kärnkraftsprogram. Även om ingen kärnvapenstrålning kunde upptäckas, kan en remiss av ärendet till FN:s säkerhetsråd få politiska och ekonomiska konsekvenser för Iran. Iran har ökat sin urananrikning till upp till 60 procent de senaste månaderna, farligt nära tröskeln på cirka 90 procent som krävs för kärnvapen.

Politisk bakgrund och vägen framåt

Konflikten har djupa historiska rötter. Sedan den islamiska revolutionen 1979 har USA ansetts vara Irans ärkefiende. Det ensidiga tillbakadragandet av USA under president Trump från kärnkraftsavtalet i Wien 2018 och de efterföljande sanktionerna har ytterligare ökat spänningarna. På 1950-talet lanserades Irans kärnkraftsprogram ursprungligen med stöd från USA och senare Ryssland, innan detta samarbete avbröts under perioden efter revolutionen.

Den iranska befolkningen lider inte bara av geopolitiska spänningar, utan också av den ekonomiska situationen som präglas av internationella sanktioner. Hög inflation och utbredd fattigdom är dagliga följeslagare för många iranier. En återgång till en diplomatisk strategi för att lösa kärnkraftskonflikten verkar för närvarande knappast möjlig utan grundläggande reformer och nedtrappning på geopolitisk nivå.