Kinas klimatpolitik 2025: vändpunkt eller återvändsgränd för jorden?

Kinas klimatpolitik 2025: vändpunkt eller återvändsgränd för jorden?

Den globala klimatpolitiken befinner sig vid en avgörande vändpunkt när temperaturen stiger och extrema väderhändelser ökar. I detta sammanhang drar sig USA återigen från sitt internationella ansvar, som alltmer uppmärksammar Berlin, Bryssel och Peking. Särskilt Kinas klimatpolitik spelar en nyckelroll i strävan att nå Parisklimatavtalets 1,5 gradersmål. Kina, som blev världens största utsläppare av växthusgaser 2006, står nu för 30 % av de globala växthusgasutsläppen och 28 % av CO2-utsläppen, med utsläpp per capita på 10,1 ton, jämförbart med utvecklade OECD-länder och över EU-genomsnittet.

En vändpunkt i Kinas klimatpolitik kan nås 2025, eftersom CO2-utsläppen potentiellt kan minska för första gången, trots ökande energiefterfrågan. Detta är i linje med Kinas kommande 15:e femårsplan, vars uppdaterade nationella klimatmål (NDC) måste lämnas in till FN i februari 2025. Dessa mål kommer att forma den kinesiska klimatpolitiken fram till 2035 och avgöra om Paris klimatmål förblir realistiska.

Kinas klimatmål och internationella ansvar

Denna utveckling kommer i en tid då Kinas städer lider av allvarliga luftföroreningar, vilket delvis kan ses som en drivkraft för klimatpolitiska åtgärder. Deng Xiaopings reform- och öppningspolitik, som började för cirka 40 år sedan, ledde till enorm ekonomisk tillväxt och gjorde det möjligt för hundratals miljoner människor att fly från fattigdom. Men denna tillväxt åtföljdes också av en massiv ökning av miljöföroreningarna, vilket bidrog till den globala uppvärmningen. Kinas kolkonsumtion har mer än tiodubblats sedan 1965, och landet producerar och konsumerar mer än hälften av världens kol.

I samband med den kommande NDC-mallen är det avgörande att Tyskland och EU tar en mer aktiv roll i klimatdiplomatin. Särskilt efter USA:s tillbakadragande skulle Tyskland kunna fungera som en bro i dialog med Kina. Men för att ställa trovärdiga krav på Kina måste Tyskland upprätthålla sina egna klimatambitioner. Klimatkampen hämmas av interna utmaningar inom EU och Tyskland, vilket ökar angelägenheten att agera strategiskt i klimatpolitiken.

Kinas roll i internationellt klimatskydd

Kinas beslut i år kommer att ha en betydande inverkan på om målet på 1,5 grader kan nås. Trots ökade investeringar i förnybar energi är landet fortfarande starkt beroende av kol, med 29 GW nya koleldade kraftverk i drift 2020 och ytterligare 200 GW planerade 2021-2025. Sådana beslut kan äventyra uppnåendet av målen, särskilt med tanke på att Kina fortsätter att se sig själv som ett utvecklingsland och därför kräver global klimaträttvisa.

Tyska federala beslutsfattare måste utveckla en djupare förståelse för Kinas betydelse i klimatpolitiken och samtidigt använda tiden för att påskynda sina handlingar. Tekniska innovationer bör integreras i Kinas klimatstrategi för att effektivt uppnå klimatmålen. Kinas ledargrupp för att förbättra energieffektiviteten och lanseringen av ett rikstäckande system för handel med utsläppsrätter 2021 är steg i rätt riktning, men beroendet av fossila bränslen är fortfarande en stor utmaning.

De kommande månaderna är avgörande för europeisk klimatdiplomati, särskilt med tanke på Kinas NDC-inlämning i september. Det är tydligt att utan Kinas ambitiösa klimatpolitik är det inte möjligt att uppfylla 1,5 graders gränsen.

Sammantaget är det tydligt att Kinas roll i internationellt klimatskydd är oumbärlig. Klimatbevakningslistan kommer att fortsätta att skärpas när det globala samfundet väntar på att se hur Peking reagerar på globala utmaningar och vilka åtgärder man kommer att vidta för att minska koldioxidutsläppen. Både Kina och det internationella samfundet står inför utmaningen att hitta balansen mellan ekonomisk tillväxt och miljöskydd för att säkerställa en hållbar framtid.