Debatt om semesteravbokning: Företagens krav förändras!
Ekonomer och företag diskuterar att ställa in helgdagar för att stärka den tyska ekonomin och eventuella BNP-ökningar.

Debatt om semesteravbokning: Företagens krav förändras!
I Tyskland har diskussionen om att ställa in helgdagar blossat upp igen. Företrädare för näringslivet efterlyser en översyn av den tyska festivalkalendern, med särskilt kyrkliga helgdagar som mål. Det minskande antalet kristna nämns som en viktig orsak till dessa överväganden. Den bayerska företagsföreningen (vbw) förespråkar högre veckoarbetstid eller inställda helgdagar för att öka det ekonomiska resultatet. Även organisationen ”Familjeföretagarna” stödjer dessa krav.
Vbws verkställande direktör Bertram Brossardt tar upp exempel på semester som inte finns i andra länder. Detta skulle kunna tyda på att tysk arbetskultur och tid bör ses över i ett internationellt jämförande sammanhang. OECD-data visar att tyska arbetare i genomsnitt arbetar 92 timmar mindre än sina österrikiska kollegor och 391 timmar mindre än italienska arbetare.
Ekonomisk inverkan av semesteravbokning
En central aspekt av denna diskussion är den möjliga ökningen av bruttonationalprodukten (BNP). Michael Hüther, direktör för det tyska ekonomiska institutet, har betonat att avskaffandet av en helgdag skulle kunna bidra till en kortsiktig ökning av den ekonomiska utvecklingen. Institutets beräkningar visar att en extra arbetsdag skulle kunna öka BNP med upp till 8,6 miljarder euro. Ekonomers förslag att avskaffa en semester skulle innebära att en extra arbetsdag kan uppgå till upp till 0,2 procent av BNP.
Det finns två olika beräkningsmetoder för detta förslag: en kalenderjustering kan generera ekonomisk produktion på drygt fem miljarder euro, medan två scenarier från expertrådet (ökning i produktion, kostnadsminskning) skulle kunna ge liknande resultat på upp till 8,6 miljarder euro. Effekten kan variera beroende på vilken tid på året semestern ställs in.
Reaktioner och oro
Trots dessa ekonomiska argument finns det ett stort motstånd mot att ställa in helgdagar. Bayerns premiärminister Markus Söder (CSU) har redan gjort klart att han inte vill ställa in pingstdagen. Statskanslichefen Nathanael Liminski (CDU) ser också andra prioriteringar för att stimulera ekonomin. Föreningen Katolska Företagare (BKU) varnar för en kulturförlust som kan bli följden av att helgdagar ställs in.
Fackföreningarna avvisar bestämt dessa förslag och betonar vikten av helgdagar för arbetskulturen och arbetarnas återhämtning. En färsk undersökning av YouGov visar att 75 procent av de tillfrågade är emot att pingstdagen ställs in. Dessutom ser 73 procent inte avskaffandet av helgdagar som ett lämpligt sätt att stärka ekonomin. 75 procent anser att semestrar stärker ekonomin genom ökad turism och restaurangtrafik.
Diskussionen är komplex eftersom helgdagar varierar beroende på förbundsstaten. En enhetlig helgdag finns bara den 3 oktober; Nio andra helgdagar gäller i hela landet: nyårsdagen, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, pingstdagen, arbetarnas dag, tyska enhetsdagen och juldagen. Utmaningarna med radering går långt utöver ekonomiska överväganden och påverkar även kulturella och sociala aspekter av samhället.
För ytterligare information om detta ämne hänvisar vi till rapporteringen av katedralens radio och dagliga nyheter.