Tyskarna jobbar minst: En väckarklocka för politiker!

Tyskarna jobbar minst: En väckarklocka för politiker!

En aktuell studie från det tyska ekonomiska institutet (IW) visar att arbetstiden i Tyskland år 2023 kommer att vara betydligt lägre än i många andra ekonomiska nationer. Med cirka 1 036 arbetade timmar per invånare i arbetsför ålder (från 15 till 64 år) hamnar Tyskland på tredje plats efter sist inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Bara Frankrike med cirka 1 027 och Belgien med cirka 1 021 arbetstimmar presterar sämre. Det är en minskning jämfört med cirka 1 013 arbetade timmar 2013, vilket tyder på att arbetstiden går ner.

IW-arbetsmarknadsexperten Holger Schäfer förklarar att även om arbetstiden har ökat sedan återföreningen, så görs det betydligt mindre arbete jämfört med 1970-talet. I en internationell jämförelse visar länder som Nya Zeeland, som har flest arbetstimmar på cirka 1 402 timmar, och Tjeckien och Israel att en högre volym av arbetstid tydligen är genomförbar. I sitt senaste regeringsuttalande efterlyste förbundskansler Friedrich Merz en "enorm insats" för att öka Tysklands konkurrenskraft och implementera effektivare arbetsmetoder.

Brist på kvalificerad arbetskraft och kvinnors roll

Den sjunkande arbetstiden har redan lett till en märkbar brist på kvalificerad arbetskraft, varnar IW:s ordförande Michael Hüther. I slutet av decenniet kunde omkring 4,2 miljarder arbetstimmar saknas i Tyskland. I detta sammanhang betonar arbetsmarknadsminister Bärbel Bas vikten av att förbättra arbetsvillkoren för kvinnor för att öka deras sysselsättning. Hon framhåller särskilt mödrars potential på arbetsmarknaden och kritiserar den så kallade ”deltidsfällan” som hindrar många kvinnor från att uppnå önskat antal timmar. Dessa problem kan framför allt spåras tillbaka till otillräcklig barnomsorg och familjefientliga arbetsmodeller.

Arbetstidsvolymen i Tyskland har ökat kontinuerligt under det senaste decenniet, med undantag för pandemiåren. Studier visar dock att denna utveckling medför utmaningar för familjer och arbetsgivare, särskilt när det gäller fördelningen av lönearbete och omsorgsarbete. En genomgång av generella lösningar visar att de ofta inte är effektiva och kan hindra social förändring mot ökad jämställdhet. Politiska åtgärder bör stödja undersysselsatta grupper av människor att uppnå sin önskade arbetstid för att minska behovet av kvalificerad arbetskraft.

Reformer och utmaningar

Minijobbreformen, som genomfördes i oktober 2022, möjliggör en gradvis höjning av de anställdas bidrag. Detta innebär att överskridandet av marginalinkomstgränsen inte längre nödvändigtvis leder till nettoförluster. Samtidigt finns planer på att minska skattetrycket för andraförsörjare, men effekten på det faktiska arbetsutbudet är osäker. Behovet av förbättrad barnomsorg är uppenbart; År 2022 gick endast 36 % av dem under tre år till dagis, medan 49 % av föräldrarna ville ha en.

Dessutom är den ojämna fördelningen av obetalt arbete i hushållet fortfarande ett problem. Mödrar spenderar betydligt mer tid på att ta hand om barn än fäder, vilket förvärrar utmaningarna för arbetande kvinnor. För att främja en mer balanserad arbetsfördelning skulle politikerna kunna ge incitament, till exempel genom lämpliga föräldraledighetsregler. För framtida utveckling är det avgörande att ta ytterligare steg mot jämställdhet för att utnyttja kvinnors sysselsättningspotential och möta den ökande efterfrågan på arbetstagare.

För mer detaljerad information om arbetstider i Tyskland kan du ZDF och DIW besök.