Tyskland vid en vändpunkt: Grönt stål i fara – vem håller ut?

Tyskland vid en vändpunkt: Grönt stål i fara – vem håller ut?

Stålindustrin anses vara en av de största CO2-utsläppen i världen. För att öka miljövänliga standarder vänder sig många ståltillverkare till produktion av "grönt stål", som är tillverkat med grönt väte. Men ArcelorMittals aviserade beslut att dra sig ur ett stort hållbart stålprojekt väcker oro i branschen. Detta projekt väckte ursprungligen stora förhoppningar om utsläppsfri produktion utan användning av kol, och trots statlig finansiering på cirka 1,3 miljarder euro ligger projektet nu på is. Detta ses som en varningssignal för politiker och industri, rapporterar radio en.

Även om ArcelorMittal har avslutat sitt engagemang i projektet, håller andra företag som Thyssenkrupp Steel, Salzgitter AG och Saarstahl fast vid sina planer. Dessa företag står dock inför betydande utmaningar, särskilt bristen på vätgasinfrastruktur. De nödvändiga rörledningarna och elektrolysörerna är inte tillräckligt utvecklade för att säkerställa en omfattande övergång till grönt stål, som t.ex. ZDF idag rapporterad.

Utmaningarna med grön stålproduktion

Vägen till grönt stål är förknippad med höga kostnader. För Thyssenkrupp beräknas de extra årliga kostnaderna kunna ligga på mellan 300 och 400 miljoner euro. Dessutom sker sänkningar av vätekostnaden långsammare än väntat, vilket gör skillnaden mellan grönt och kolväte med låg koldioxidhalt större än man ursprungligen trodde. Bristen på bindande köpgarantier och en marknad för grönt stål som ännu inte fungerar gör situationen ännu svårare.

Ekonom Andreas Löschel från Ruhruniversitetet Bochum uttrycker allvarliga tvivel om genomförbarheten av omvandlingen till grönt stål i den globala konkurrensen. Han påpekar att ett heltäckande vätgasnätverk inte kommer att finnas tillgängligt förrän tidigast 2029. Fram till denna punkt är Tyskland beroende av import av väte. Dessutom sätter handelstullar, som tullarna på 25 % på europeiskt stål i USA, en påfrestning på den europeiska stålindustrins situation.

Möjligheter och framtidsutsikter

Trots dessa utmanande omständigheter framhåller Nordrhein-Westfalens ekonomiminister Mona Neubaur de möjligheter som följer med en övergång till grönt stål. Hon menar att detta skulle kunna möjliggöra hållbar tillväxt och ett positivt bidrag till klimatskyddet. Löschel varnar dock också för att enkel tillit till löften och finansiering inte räcker. Det behövs en tydlig industripolitisk kurs med mindre restriktiva ramvillkor för att verkligen förverkliga omvandlingen.

Den tyska drömmen om grönt stål är därför i fara, men den har ännu inte misslyckats. De närmaste åren kommer att vara avgörande för att skapa den nödvändiga infrastrukturen och marknaderna för framgångsrik implementering.