Konstitutionsbrottet och skuldbromsen: Vad ligger bakom beslutet från den federala författningsdomstolen?

Konstitutionsbrottet och skuldbromsen: Vad ligger bakom beslutet från den federala författningsdomstolen?

Enligt en rapport från geschichtedergegenwart.ch upphävde den andra senaten i den federala författningsdomstolen den andra tilläggsbudgetlagen från 2021 den 15 november 2023. Detta kom inte som en överraskning, eftersom omfördelningen av miljarder i budgeten från outnyttjade Corona-medel till en klimatfond knappast kunde vara förenlig med skuldbromsandan. Denna dom kastade inte bara den federala regeringen, utan även delstatsregeringar och oppositionen i kaos. Skuldbromsen, som gjordes så strikt som möjligt genom domarens utslag, infördes 2009 för att hantera finanskrisen. Men den faktiska innebörden av detta och i vilken utsträckning det är kopplat till åtstramningspolitiken kommer att analyseras i detalj nedan.

En titt på den ordoliberala historien visar att effekterna av skuldbromsar och åtstramningar är nära kopplade till det. Det är alltså tydligt att den ordoliberala traditionen i sin helhet betonar vikten av finanspolitisk disciplin. Dessa finanspolitiska disciplinmål är huvudsakligen baserade på keynesianska idéer om global kontroll och underskottsutgifter, vilket i slutändan leder till en viss skepsis om huruvida de underskott som ackumulerats i kristider kommer att raderas i tider av högkonjunktur.

Det är därför att räkna med att man till följd av domen kommer att inleda en revidering av budgetlagarna för att efterleva skuldbromsen. Dessutom skulle den federala regeringens godkännande av ändringen av grundlagen på försommaren kunna leda till en större offentlig debatt, eftersom finanskrisens dramatiska utveckling dominerade mediebevakningen. Detta kan få genomslag på marknaden och i finanssektorn genom ökat intresse för ämnet och lagändringarna.