EU-toppmöte i Bryssel: tvist om vapen och pengar för Europa!

Vid ett toppmöte i Bryssel nådde EU:s ledare en överenskommelse om att köpa nya vapen för att stärka Europas försvarsförmåga. Detta beslut välkomnas av EU-kommissionen, som uppskattar att ytterligare 500 miljarder euro kommer att behöva investeras i rustningsprojekt under de kommande tio åren för att nå mål som europeiskt luftförsvar och säkra de östra gränserna. Två centrala frågor är dock fortfarande oklara: Vem ska tillverka den militära utrustningen och hur kommer finansieringen att garanteras?

Toppmötet ägde rum på Palais d’Egmont med syftet att skapa en konfidentiell atmosfär. Under diskussionen diskuterades också USA:s president Donald Trumps uppmaning till Nato-länderna att öka sina försvarsutgifter till 5 % av BNP. I detta sammanhang noterade förbundskansler Olaf Scholz att Tyskland knappt uppfyller Nato-kvoten, medan sju EU-länder saknar den.

Europeiska försvarsutgifter i fokus

I samband med det pågående kriget i Ukraina visar EU:s medlemsländers försvarsbudgetar för 2024 en tydlig tendens att öka. Detta tillvägagångssätt formas av geopolitiska spänningar, NATO-åtaganden och nationella prioriteringar. Polen har till exempel beslutat att öka sina försvarsutgifter till 3 % av BNP. Andra länder som Slovakien, Slovenien, Lettland och Rumänien siktar också på att nå 2 %-gränsen. Rumänien ökade sin budget för 2022 med 14 %.

Utmaningarna i det fransk-tyska partnerskapet blir också tydliga, särskilt i försvarsprojekt som Future Combat Air System (FCAS) och Main Ground Combat System. Europeiska försvarsfonden, värd 8 miljarder euro för 2021-2027, syftar till att stärka försvarsteknik och industri, samtidigt som betydande budgetökningar planeras i Frankrike, Storbritannien och Polen. Tyskland har för avsikt att budgetera ytterligare 100 miljarder euro för att nå Natos mål på 2 % av BNP.

Diskussionen om finansiering av nya vapen är också fortsatt central. President Macron efterlyser mer europeisk finansiering och beviljande av delad skuld, medan Tyskland, Nederländerna och Österrike motsätter sig detta. Scholz har gjort klart att det inte kommer att finnas någon gemensam skuld för EU. Det diskuteras också om en eventuell återanvändning av Europeiska investeringsbanken för att möjliggöra vapenfinansiering, men detta möts av motstånd då banken särskilt är känd som en "klimatbank".

Denna utveckling tyder på en djupgående förändring av Europas försvarsstrategi, förstärkt av geopolitiska realiteter och tryck på Nato att föra en enhetlig försvarspolitik. Det återstår att se hur EU:s medlemsländer kommer att reagera på de framväxande utmaningarna.