EU-kommissionen planerar att skjuta upp: Supply Chain Act under kritik!
EU-kommissionens ordförande von der Leyen presenterar nya ekonomiska åtgärder, inklusive ändringar i lagen om leveranskedjan.

EU-kommissionen planerar att skjuta upp: Supply Chain Act under kritik!
Den 26 februari 2025 presenterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen nya EU-planer som inkluderar långtgående förändringar inom området för leveranskedjan. Följaktligen bör lagen skjutas upp i två år och dess utformning bör oskadliggöras. Dessa åtgärder mötte skarp kritik från SPD och De gröna.
En central punkt i förändringarna är att efterlevnaden av mänskliga rättigheter och miljöstandarder i framtiden endast bör säkerställas av direkta affärspartners. Detta begränsar skyddet avsevärt genom hela försörjningskedjan. Dessutom ska rapporteringskraven om hållbarhet förenklas för att tillgodose den europeiska ekonomin som kräver minskad byråkrati.
Supply Chain Act: Tidigare brister och kritik
Den tyska lagen om försörjningskedjan, som trädde i kraft den 1 januari 2022, har betydande luckor, särskilt när det gäller skyddet av miljön och mänskliga rättigheter, som t.ex. Greenpeace rapporterad. Kontroll av standarder sker endast i slutet av värdekedjan, vilket innebär att många miljöskador som vanligtvis inträffar i början av leveranskedjan inte åtgärdas på ett adekvat sätt.
Lagen gäller bara direktleverantörer, vilket innebär att företag endast behöver vidta åtgärder om det finns skälig misstanke om miljöskador. Detta utgör en betydande svaghet då miljöaspekter endast beaktas i mycket begränsad omfattning och vissa risksektorer, såsom textilindustrin, är undantagna från regelverket.
Vidare finns inga särskilda ansvarsbestämmelser för brott mot vårdplikten. Det är svårt att hålla företag ansvariga, vilket gör det svårt att upprätthålla standarder och skydda mänskliga rättigheter och miljön. Från den 1 januari 2023 kommer endast runt 600 företag med fler än 3 000 anställda inledningsvis att spelas in, vilket har mött kritik. Greenpeace kräver att även mindre företag inom riskabla sektorer ska ingå i lagen i framtiden, eftersom det är nödvändigt för att uppnå omfattande förbättringar inom områdena miljöskydd och mänskliga rättigheter.
Företag som Symrise, Tchibo och Beckers Bester har redan efterlyst förbättringar av lagen för att komma till rätta med dessa brister.