Extrem hetta i Indien: ekonomi och hälsa på gränsen!

Extrem hetta i Indien: ekonomi och hälsa på gränsen!

Indien står inför ett ökande hot från extrem värme, vilket inte bara sätter en enorm belastning på befolkningens hälsa utan också på ekonomin. Enligt färska rapporter bor 1,4 miljarder människor i Indien, varav nästan hälften arbetar utomhus. Många av dem är särskilt utsatta på grund av stigande temperaturer, eftersom endast cirka 10 % av befolkningen har luftkonditionering. Värmerelaterade risker har redan orsakat betydande ekonomiska förluster och hälsoproblem, vilket förstärker behovet av brådskande åtgärder.

Värmeböljor i Indien, som blir allt vanligare och tidigare, gör att temperaturen i vissa regioner kan överstiga 50 grader Celsius. Enligt Lancet gick uppskattningsvis 182 miljarder potentiella arbetstimmar förlorade på grund av extrem hetta 2023. Om dessa trender fortsätter förutspås en minskning med 34 miljoner heltidsjobb för 2030, särskilt inom jordbruk och byggande. År 2021 orsakade värmen inkomstförluster på cirka 159 miljarder dollar, motsvarande 5,4 % av Indiens bruttonationalprodukt (BNP).

Hälsorisker och åtgärder

Hälsoeffekterna av extrem värme är allvarliga. En dag av extrem värme kan leda till uppskattningsvis 3 400 ytterligare dödsfall i Indien; I en fem dagar lång värmebölja kan antalet stiga till 30 000. Även i Europa registrerades ytterligare 61 000 dödsfall på grund av höga temperaturer sommaren 2022. Värme kan leda till olika hälsoproblem som stroke, luftvägssjukdomar och hjärtinfarkt, vilket belastar den offentliga hälsovården, särskilt på sjukhus som ofta saknar luftkonditionering.

Hälsosystemet är också mindre motståndskraftigt på grund av de dåliga förhållandena i många bostadsutrymmen. I städer förblev nattetemperaturerna ofta höga i dåligt ventilerade hem, vilket gjorde det svårt för arbetare att återhämta sig. Vissa lokala myndigheter vidtar dock åtgärder genom att kräva att arbetsgivarna tillhandahåller skugga, raster och vatten.

Ekonomiska konsekvenser och globala trender

De ekonomiska utmaningarna som orsakas av värmeböljor är inte begränsade till Indien. Förutsägelser tyder på att liknande förluster kan inträffa i länder som Thailand, Kambodja och Pakistan år 2030. I USA uppgår värmerelaterade ekonomiska förluster till cirka 100 miljarder dollar årligen, vilket kan stiga till 500 miljarder dollar under de kommande 25 åren. Även i Europa förväntas BNP-förluster på cirka 0,3 till 0,5 % per år på grund av värmeböljor. År 2023 orsakade naturkatastrofer 380 miljarder dollar i ekonomisk skada över hela världen, ett tydligt tecken på det växande hotet från klimatförändringar.

Den indiska regeringen har redan vidtagit åtgärder för att mildra effekterna av värmeböljor och infört prognosverktyg. Det finns dock ett behov av mer omfattande klimatriskstrategier som integrerar innovativa finansiella instrument för att skydda utsatta grupper. I samarbete med Coalition for Disaster Resilient Infrastructure (CDRI) är målet att främja genuskänsliga och samhällsbaserade tillvägagångssätt för att möta dessa utmaningar.

En effektiv stadsplanering är avgörande för att motverka extrema temperaturer. Historiska byggmetoder och moderna koncept som smala gator i Sevilla, vita gator i Los Angeles eller gröna tak i Xiamen visar hur intelligent stadsdesign kan sänka temperaturerna. Material som asfalt och betong bör bytas ut för att absorbera mindre värme och förbättra livskvaliteten i tätorter.

De utmaningar som värmeböljor innebär kräver gemensamma och strukturerade åtgärder. Klimatförändringarna är fortfarande ett allvarligt hot och det är upp till regeringarna att utveckla och implementera innovativa lösningar för att på ett hållbart sätt förbättra levnadsvillkoren för drabbade befolkningar.