Avskaffa helgdagar? Experter argumenterar om effekterna på ekonomin!

Avskaffa helgdagar? Experter argumenterar om effekterna på ekonomin!

Diskussionen om att avskaffa en helgdag i Tyskland blir allt mer högljudd. Michael Hüther, direktör för det tyska ekonomiska institutet, krävde nyligen att antalet helgdagar skulle minskas för att på kort sikt öka landets ekonomiska resultat. Enligt beräkningar av hans institut skulle en extra arbetsdag kunna öka bruttonationalprodukten (BNP) med upp till 8,6 miljarder euro. Det motsvarar ett förslag som också kan förstås som en reaktion på en begäran från den bayerska företagsföreningen om att stryka en kyrklig helgdag. Hüther hänvisar till avskaffandet av ånger- och bönedagen som en allmän helgdag 1995, vilket följdes av liknande ekonomiska argument.

Idén har dock inte bara anhängare. Marcel Fratzscher, chef för det tyska institutet för ekonomisk forskning, avvisar bestämt förslaget. Han menar att utmaningarna med brist på arbetskraft inte kan lösas genom att ställa in helgdagar. Han ser snarare lösningen i att undanröja hinder för kvinnor, flyktingar och invandrare för att lätta på bördan på arbetsmarknaden.

Krav från politiken

Det finns också ett motstånd i det politiska landskapet mot att en allmän helgdag avskaffas. Företrädare för SPD och vänstern uttalar sig bestämt mot Hüthers förslag. Armand Zorn, vice parlamentarisk gruppledare för SPD, framhåller att helgdagar hjälper anställda att återhämta sig och främja sina prestationer. Jörg Cezanne från Vänstern beskriver till och med förslaget som förlegat och inte lösningsorienterat. Leif-Erik Holm från AfD:s riksdagsgrupp säger också att han skulle vara glad om inga ytterligare helgdagar infördes.

Utöver den ekonomiska debatten diskuteras även inställandet av en helgdag i samband med finansieringsfrågor för den tyska budgeten. För att täcka de nya miljardskulderna i budgeten har även andra ekonomiska experter som Monika Schnitzer och Clemens Fuest kommit med motsvarande förslag. Valerie Haller från ZDF:s finansteam uppskattar att ett avbrytande av en helgdag kan generera årliga intäkter på upp till 8,6 miljarder euro. Guntram Wolff antar till och med cirka 11 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 0,25 % av BNP.

Effekter av radering

Det är dock komplicerat att beräkna de ekonomiska konsekvenserna av en semester. Dessa beror till stor del på företagets kapacitetsutnyttjande samt på branschspecifika och säsongsbetonade faktorer. Tyskland har en hög produktivitet i den internationella rankingen och är den tredje största ekonomin i världen. Men trots denna prestationsnivå har anställda i Tyskland bara cirka 30 semesterdagar per år i genomsnitt och befinner sig därför mitt i den europeiska jämförelsen.

Å andra sidan finns det en oro för att avbokning av en helgdag kommer att ha en negativ inverkan på de anställda. Förlusten av en dag av avkoppling kan inte bara minska livskvaliteten för de anställda, utan också leda till förlust av försäljning inom branscher som turism och catering. Frågan är här om en extra arbetsdag faktiskt kan öka BNP och skatteintäkter avsevärt eller om de föreslagna åtgärderna medför fler nackdelar än fördelar.

Diskussionen är fortfarande spänd och visar de olika perspektiv som finns på detta ämne. Medan vissa framhåller de ekonomiska fördelarna, betonar andra det sociala ansvaret gentemot de anställda och behovet av en balanserad arbetsmiljö.

För mer information se TID och ZDF.