Finansexpertens analyser: Lindners attack mot kolavvecklingen och skuldbromsen – vad ligger bakom?

Finansexpertens analyser: Lindners attack mot kolavvecklingen och skuldbromsen – vad ligger bakom?

<

div id="">Den federala finansministern Lindner ifrågasätter kolavvecklingen 2030 och attackerar de gröna. De hade tidigare visat sig öppna för att ställa in skuldbromsen igen. Vad ligger bakom slagutbytet?

I månader har trafikljuskoalitionen diskuterat hur elpriserna i Tyskland kan sänkas. Hittills har tvisten främst kretsat kring frågan om ett statligt subventionerat industrielpris, sänkning av elskatten eller kanske bådadera är rätt svar. Det är ingen slump att den federala finansministern Christian Lindner nu tar upp kolavvecklingen fram till 2030.

På måndagen ifrågasatte SPD:s ordförande Saskia Esken återigen skuldbromsen. Hon motiverade detta med de pågående kriserna, inte minst utlösta av det pågående kriget i Ukraina och situationen i Mellanöstern. Enligt Esken kan de resulterande utmaningarna för Tyskland inte mötas från den normala budgeten utan att försumma andra uppgifter.

Hon fick stöd av Miljöpartiets ledare Ricarda Lang samma dag. Hon kritiserade också bristen på ekonomiskt spelrum i de pågående budgetförhandlingarna, varför regeringen skulle behöva diskutera skuldbromsen igen.

Både Esken och Lang var tydliga: skuldbromsen är en helig ko för liberalerna. Invändningen från FDP:s riksdagsgruppledare följde därför lika snabbt som väntat. Christan Dürr försökte avvärja flytten med ett finanspolitiskt argument och tillskrev fallet i inflationstakten i oktober till förväntade 3,8 procent till den federala regeringens budgetdisciplin. Det kan faktiskt inte vara fråga om detta, åtminstone med hänsyn till den nuvarande budgeten.

Lindners åtstramningar har många motståndare

Enligt Federal Statistical Office spenderade den federala regeringen 64,2 miljarder euro mer än den fick under första halvåret i år. Under samma period förra året var det betydligt mindre på 45,2 miljarder euro. Dessutom kommer den federala regeringens skuld att öka med tre procent eller 49,2 miljarder euro under andra kvartalet 2023 jämfört med slutet av 2022.

Den federala finansministern skulle vilja vända trenden i nästa budget och följa skuldbromsen igen efter att den avbröts tre år i rad. Men som alltid har förbundsdagen sista ordet och där finns många önskemål om att avvika från Lindners åtstramningspolitik.

Förutom Lang hade även ekonomiminister Robert Habeck kritiskt ifrågasatt skuldbromsen. Med tanke på de förändrade ramvillkoren måste också spelreglerna inom finanspolitiken ses över, yrkade den gröna politikern när han presenterade sin industristrategi förra veckan.

Men till skillnad från sin partiledare menade vicekanslern och ekonomiministern troligen en reform på medellång sikt snarare än ytterligare en avstängning nästa år. Slutligen tillade han också att koalitionsavtalet och därmed även skuldbromsen gäller för denna lagstiftning.

Lindner: Elpriserna får inte fortsätta att stiga

Den allt våldsammare skakningen av skuldbromsen av ledande gröna politiker är sannolikt anledningen till att Lindner nu ifrågasätter något vars konsekvenser bara kan förutses idag. En analys av Energy Brainpool kommer till och med fram till att utfasningen av kol inte alls påverkar elpriserna. Energimarknadsexperterna motsäger alltså finansministerns antagande om att kolavvecklingen skulle leda till en konstgjord brist på elförsörjning och därmed stigande priser.

Men det som är skuldbromsen för liberalerna är kolavvecklingen för de gröna – särskilt efter de smärtsamma kompromisserna för det gröna klientelet till följd av det ryska anfallskriget mot Ukraina. Kärnkraftsdriften och upptrappningen av de koleldade kraftverken ledde till stark kritik från Miljöpartiets bas. Att föra fram kolutfasningen till 2030, åtminstone i väst, kunde jämna ut vissa saker igen. Det skulle knappast gå att flytta ifrån detta igen.

Liberalerna kommer inte att offra skuldbromsen

Detsamma gäller Lindner och hans bas