Bodensjöns hemligheter: Gömda vrak och bortglömda skatter!

Bodensjöns hemligheter: Gömda vrak och bortglömda skatter!

Bodensjön, ett populärt semestermål i Tyskland och Schweiz, döljer inte bara idylliska stränder och pittoreska byar, utan också många hemligheter från svunna tider. Mellan sjöns milda vågor ligger hundratals skeppsvrak, kraschade flygplan och över 100 kroppar av människor som har varit försvunna i flera år. Dessa kusliga skatter gör regionen till en fascinerande men också riskabel plats för skattjägare och amatörarkeologer.

Särskilt känt är det misslyckade bärgningsprojektet av ångfartyget Säntis, som sänktes 1933. Swiss Ship Salvage Association försökte bärga förra året, men det lyckades inte. Fartyget ligger på över 200 meters djup och kan därför endast nås med speciella dykrobotar. Däremot är vraket Jura, som sjönk efter en kollision 1864, mycket populärt bland amatördykare och ligger på ett djup av cirka 40 meter.

Bärgningsutmaningar

Kantonalarkeologen Hansjörg Brem är kritisk till metoderna som används av amatörarkeologer. Han varnar för att felaktig hantering av dykrobotar kan leda till ibland oåterkalleliga skador på vraken. Tidigare, särskilt efter andra världskriget, användes råa metoder vid skattjakt, vilket ofta resulterade i betydande förstörelse.

Juravraket är ett exempel på sådan förstörelse, eftersom souvenirjägare har skadat det allvarligt. Som ett resultat av detta skyddades den som ett "undervattensindustrimonument" 2004. Sedan dess har dykare bara fått titta på den. Tidigare räddningsplaner för Jura har övergivits och vraket kommer att ligga kvar på sjöns botten.

Historia och antal vrak

Bodensjön är hem för uppskattningsvis 300 vrak, varav upp till 50 har identifierats. Orsakerna till fartygsförlisningar sträcker sig från stormar och kollisioner till effekterna av krig. Den äldsta kända vattenskotern från Bodensjön, en utgravd kanot, går minst 3 000 år tillbaka i tiden.

Fynd visar att 52 personer drunknade när ett fartyg sjönk utanför Lindau 1422. En anmärkningsvärd fartygsupptäckt inträffade 1981 utanför Immenstaad, där ett 18 meter långt skrov återfanns och bevarades. Dendrokronologiska datering indikerar en byggnadsperiod mellan 1325 och 1350. På medeltiden var Reichenau-klostret känt för sjöfart på Bodensjön och många andra vrak från den tiden har också satt sina spår.

Medan vissa fartyg som kolfartyget och saltfartyget fortfarande är välbevarade och ger ny information om skeppsbyggen, har många andra vrak, som Ludwig, som sjönk 1861 efter en kollision, eller staden Radolfzell, som sjönk 1919 på grund av överlastning, för länge sedan återhämtats.

Återvinningen och skyddet av dessa skatter är en komplex fråga som inkluderar både historiska och säkerhetsaspekter. Som Brem påpekar är det ofta svårare att bevara ett fartyg på land än i vatten, vilket ytterligare förvärrar räddningsutmaningarna. Trots riskerna som kommer med skattjakt är Bodensjön fortfarande ett fascinerande resmål för historieintresserade och äventyrare.

Alla som är intresserade kan få veta mer om skeppsarkeologiska fynden och historien om vraken i Bodensjön Schwabiska liksom Wikipedia besök.