Klimatkrisen hotar tysk industri: energikostnaderna och byråkratin stiger!

Klimatkrisen hotar tysk industri: energikostnaderna och byråkratin stiger!

Den 19 juli 2025 kommer Tyskland att möta avgörande utmaningar som påverkar industrins framtid. Debatten fokuseras allt mer på höga energikostnader, byråkrati och en grön omställning. De ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna verkar ofta förbises, även om klimatförändringarna anses vara ett allvarligt hot mot den tyska ekonomins konkurrenskraft Tiden rapporterad. Dessa konsekvenser påverkar inte bara industrin indirekt, utan undergräver också direkt grunden för ekonomisk verksamhet.

De komplexa försörjningskedjorna, som har varit föremål för heta diskussioner de senaste åren, är särskilt drabbade. Extrema väderhändelser har redan orsakat skador för miljarder euro. Ett slående exempel är lågvattenkrisen i Rhen 2018, som orsakade BASF extra kostnader på 250 miljoner euro. Rhens fraktkapacitet sjönk med upp till 80 procent, vilket avsevärt påverkade logistiken.

Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Den upplevda brådskande frågan stöds av data. Sommaren 2022 dog över 8 000 människor i Tyskland på grund av extrem hetta, samtidigt som värmen också minskade arbetsproduktiviteten inom industri och byggnation med upp till 10 procent. Enligt uppskattningar från det federala arbetsministeriet leder detta till cirka tre miljoner förlorade arbetsdagar och ekonomiska kostnader på cirka sju miljarder euro årligen. Denna utveckling signalerade att utan förebyggande åtgärder kunde statsfinanserna komma under betydande press.

En annan förödande katastrof var översvämningen i Ahr-dalen 2021, som orsakade skador värda över 33 miljarder euro, varav endast en tredjedel var försäkrad. De allvarliga konsekvenserna är också uppenbara i samband med jordbrukets avkastning. Under år av torka sjönk spannmåls- och majsskördarna med upp till 25 procent. Tyska bondeförbundet uppskattar skadorna för 2022 till cirka 3,6 miljarder euro.

Ekonomiska utsikter under press

Men det är inte bara naturen som lider, företag tvivlar också alltmer på infrastrukturen och planeringssäkerheten i Tyskland. En undersökning från Europeiska investeringsbanken visar att 64 procent av EU-företagen lider förluster på grund av klimatförändringarna. Enligt en undersökning från förbundet för tyska industri- och handelskamrarna (DIHK) överväger 40 procent av tyska industriföretag att flytta utomlands eftersom höga energikostnader blir hotande.

Förtroendet för Tyskland som plats minskar - inte bara på grund av energipriserna, utan också på grund av otillräcklig anpassning till ekologiska verkligheter. En brådskande kursändring i klimat- och industripolitiken är påkallad. Förslag som en ”klimatsolidaritet” och satsningar på klimattålig infrastruktur diskuteras. Tanken att förebyggande genom klimatskydd kan vara billigare på lång sikt än reparationer efter katastrofer blir allt viktigare. Enligt studier skulle varje euro som spenderas på klimatskydd kunna spara upp till sju euro i uppföljningskostnader.

Med tanke på den framtida utvecklingen står Tyskland vid ett ekonomisk-politiskt vägskäl: kostnaderna för passivitet måste vägas mot kostnaderna för klimatskyddet. Klimatförändringarna visar sig hyperboliskt i Tyskland genom mer frekventa och intensiva väderextremer som kraftiga regn, översvämningar, stormar, torka och extremt höga temperaturer, samt Federala ekonomiministeriet höjdpunkter.

På lång sikt kan de totala kostnaderna för klimatförändringarna överstiga de finansiella kostnaderna för extrema väderhändelser. Nödvändiga anpassningsåtgärder kan bidra till att mildra de brutala konsekvenserna. Forskningsrapporten från det federala ekonomiministeriet undersökte i åtta scenarier hur klimatskyddsinvesteringar och CO2-priser påverkar den övergripande ekonomiska effekten. Målet är att uppnå en omfattande omvandling av energi- och ekonomisektorerna, med investeringsbehov som kan överstiga 80 miljarder euro per år till 2035.

För att klimatskyddspolitiken ska lyckas är tydliga politiska signaler om koldioxidutsläpp nödvändiga för att mobilisera investeringar och skapa planeringstrygghet.