Krispolitik och räntor ökar skuldberget - vilket påverkar den finansiella situationen.

Krispolitik och räntor ökar skuldberget - vilket påverkar den finansiella situationen.

Enligt en rapport av www.n-tv.de,

Regeringen finansierar de höga energipriserna och omställningen till kollektivtrafik med miljardbelopp, vilket leder till ökad statsskuld. Samtidigt stiger räntorna, vilket gör lånen dyrare. Detta ledde till ett underskott på 91,5 miljarder euro under årets tre första kvartal.

De stigande räntekostnaderna, det dyra energistödet och kostnaderna för Tysklandsbiljetten har fått den tyska statens skuldberg att stiga rejält. Intäkterna steg med 6,1 procent till 1 337,8 miljarder euro, medan kostnaderna steg med 7,7 procent till 1 429,3 miljarder euro. Energistöd såsom el- och gasprisbromsen för privata hushåll och företag hade en särskilt betydande inverkan. Den federala regeringen, kommuner och samhällsföreningar samt socialförsäkringen var i minus.

Den federala regeringens räntekostnader steg nästan tre gånger jämfört med samma period förra året till 39,4 miljarder euro. Det beror bland annat på att Europeiska centralbanken (ECB) höjde sin styrränta till 4,5 procent. Det gör också finansieringen dyrare för den offentliga sektorn. Räntebördan för stater och kommuner ökade också avsevärt.

En annan orsak till underskottet är att trafikföretagens skulder inom lokal kollektivtrafik (ÖPNV) nu ingår i beräkningen. Detta beror på finansieringen av Deutschlandticket.

Trots det högre underskottet ser inte Institutet för makroekonomi och konjunkturforskning (IMK) detta som ett ekonomiskt problem. Det offentliga underskottet 2023 förväntas vara långt under två procent av bruttonationalprodukten och därmed under de 2,5 procent som registrerades 2022.

Sammantaget visar dessa siffror att krisen och de tillhörande offentliga utgifterna har en betydande inverkan på statsskulden och finansieringskostnaderna. Detta kan observeras särskilt mot bakgrund av en framväxande lätt recession i den tyska ekonomin.