Österrikes sparkvot stiger: Vem tjänar egentligen på de 34 miljarderna?

Österrikes sparkvot stiger: Vem tjänar egentligen på de 34 miljarderna?

Besparingsgraden i Österrike kommer att öka till 11,8 procent 2025. Detta representerar en betydande ökning jämfört med 8,7 procent 2023, som rapporterats av Momentum Institute. Detta visar att trots stigande inkomster lägger hushållen stort fokus på sparande under lågkonjunkturen.

Förra året sparade hushållen i Österrike nästan 34 miljarder euro, vilket motsvarar över två procent av den ekonomiska produktionen. Som jämförelse var sparräntan i euroområdet bara 8,4 procent förra året. Trots realinkomsttillväxt på 3,5 procent 2024 växte konsumtionen endast minimalt med 0,1 procent. Detta tyder på att den österrikiska befolkningen i genomsnitt 2024 kommer att ha sparat nästan alla sina inkomstökningar från föregående år.

Inkomstnivåer och sparbeteende

Den negativa sparandegraden är särskilt alarmerande bland hushållen i de lägre inkomstklasserna, som knappt kan lägga undan pengar. Däremot sparar hushåll i den översta tiondelen över 2 000 euro per månad. Sådana skillnader belyser den ojämna fördelningen av ekonomiska resurser, vilket också påverkar konsumtion och sparmöjligheter. Denna ojämlikhet är utbredd i samhället och återspeglas även i andra länder. I Tyskland äger de lägsta 50 procenten av befolkningen mindre än 24 procent av den totala bruttoinkomsten och bara 0,3 procent av de totala tillgångarna, medan de 10 procenten gör anspråk på cirka 28 procent av inkomsten och nästan 60 procent av tillgångarna.

Ekonomisk status har inte bara en direkt inverkan på den egna levnadsstandarden, utan påverkar också utbildningsbeslut och livsvägar. Det finns ett starkt samband mellan föräldrars ekonomiska ställning och barns ställning, vilket förstärker den bestående ojämlikheten i samhället.

Omfördelningsåtgärder

För att minska spartakten och öka konsumenternas efterfrågan har flera förslag lagts fram. Dessa inkluderar omfördelning från rika till fattiga för att ge lägre inkomstgrupper mer ekonomisk flexibilitet, samt att minska "försiktighetssparande". Det senare skulle kunna uppnås genom åtgärder för att minska rädslan för arbetslöshet. En höjning av nettoersättningsgraden för a-kassa från 55 till 70 procent diskuteras också.

• Wiedereinführung von Vermögen- und Erbschaftssteuern
• Erhöhung der Kapitalertragssteuer auf 30 Prozent zur Generierung von 560 Millionen Euro pro Jahr
• Steuererhöhungen für Unternehmen sowie der Abbau von Einmalzahlungen und Subventionen

Diskussionen om social ojämlikhet och viljan att vidta åtgärder för att minska den kommer att få stor betydelse de kommande åren. Sambandet mellan ekonomiska resurser och social rörlighet är uppenbart och kräver samlade insatser på politisk och social nivå.

Sammantaget ger de nuvarande siffrorna om sparkvoten i Österrike och de medföljande analyserna ett tydligt intryck av hur djupt rotad ojämlikheten är i fördelningen av inkomst och förmögenhet i olika samhällen. Ekonomisk status påverkar inte bara konsumtionsbeslut, utan bidrar också till att förvärra sociala ojämlikheter. Detta är ett globalt problem som kräver en omprövning av den ekonomiska och sociala politiken.

Ytterligare information om ämnena sparräntor och social ojämlikhet finns på sn.at och bpb.de.