Plastförstöring: tvist om globalt avtal i Genève eskalerar!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Plastavfallskonferensen i Genève från den 14 augusti 2025 syftar till att nå en global överenskommelse. Experter uttrycker skepsis mot avtalet.

Die Plastikmüllkonferenz in Genf ab dem 14. August 2025 zielt auf ein globales Abkommen. Experten äußern Skepsis zur Einigung.
Plastavfallskonferensen i Genève från den 14 augusti 2025 syftar till att nå en global överenskommelse. Experter uttrycker skepsis mot avtalet.

Plastförstöring: tvist om globalt avtal i Genève eskalerar!

Ett avgörande möte för att bekämpa globala plastföroreningar är på väg att börja. Förhandlingar om ett juridiskt bindande avtal inleds i Genève den 14 augusti, där mellan 160 och 180 länder kommer att delta. Syftet med denna konferens är att minska plastavfallet och förbättra hanteringen av farliga plastprodukter. Ekonomiexperten Nicolas Lieven uttrycker dock skepsis mot möjligheten till ett avtal, eftersom staternas olika intressen ses som ett stort hinder. Många länder är ekonomiskt beroende av plastproduktion, vilket gör förhandlingarna ännu svårare. radio en rapporterar att Lieven kritiserar det befintliga återvinningssystemet, som ofta inte fungerar och ofta bara kallas för ”downcycling”.

Ändå finns det ett akut behov av åtgärder: 413 miljoner ton plast produceras över hela världen varje år, varav endast 9 % återvinns. Resten hamnar antingen på deponier, bränns eller hamnar i havet, vilket orsakar betydande skador på både miljön och människors hälsa. Mikroplaster är nu utbredda globalt och kan detekteras i människokroppen. Över 100 länder, inklusive Tyskland och EU, efterlyser ett omfattande och ambitiöst avtal som även inkluderar ekonomiskt stöd till utvecklingsländer. tysk våg framhåller att producerande länder som Ryssland och Saudiarabien blockerar starkare regleringar och plastindustrin ser ofta problemet som en brist på avfallshantering snarare än överproduktion.

Förhandlingarnas utmaningar

Inför konferensen kommer plastlobbyns roll att ses kritiskt. Forskare rapporterar om hot och förtal från industrin, medan det finns fler lobbyister närvarande än EU-delegater. Denna dynamik kan ha en betydande inverkan på förhandlingarna. I Tyskland spenderas 16 miljarder euro årligen på avfallshantering, vilket motsvarar 0,4 % av BNP. Trots dessa utgifter är Tyskland fortfarande Europas största plastproducent och producerar 8 miljoner ton per år. I en global jämförelse kommer en tredjedel av all plast från Kina, 20 % från andra asiatiska länder och Nordamerika.

De växande miljöhänsynen sätter också en viss press på regeringarna. Forskare kräver en minskning av plastproduktionen med 12-19 % för att nå klimatmålen. I Nordamerika och Europa ligger den genomsnittliga plastkonsumtionen per person på mellan 85 och 94 kg, medan den i Kina är runt 58 kg. Debatten om hur man ska hantera plastavfall är mer komplex än någonsin och erbjuder både möjligheter och förbättringsrecept. Det är dock fortfarande tveksamt om Genèvekonferensen representerar en historisk möjlighet till ett effektivt avtal.