Putins vapengalenskap: ekonomisk tillväxt på bekostnad av fred!

Putins vapengalenskap: ekonomisk tillväxt på bekostnad av fred!

Den 25 maj 2025 slutade fredssamtalen mellan Ukraina och Ryssland igen utan framgång, med det enda anmärkningsvärda framstegen som återstod ett fångutbyte. När konflikten fortsätter är utsikterna för en vapenvila svaga. Båda ländernas militära aktiviteter påverkar inte bara deras respektive ekonomier utan också den globala ekonomin.

Krigsekonomin blomstrar i Ryssland, vilket bidrar till stabiliteten i landet. Enligt en färsk rapport från fr.de steg Rysslands bruttonationalprodukt (BNP) med cirka fyra procent 2024, med stöd av en betydande ökning av militära utgifter. Dessa utgifter steg med 41,9 procent till uppskattningsvis 145,9 miljarder dollar, vilket motsvarar cirka 6,7 ​​procent av BNP. Janis Kluge från Science and Politics Foundation beskriver dessa höga utgifter som ett "ekonomiskt stimulanspaket" för den ryska ekonomin.

Rysslands ekonomiska utmaningar

Marc DeVore och Alexander Mertens analyserar att höga militärutgifter ökar sysselsättningen och tillväxten på kort sikt, men ses som ohållbara på lång sikt. Statsvetaren Pavel Luzin förklarar att den ryska ledningen har manövrerat sig in i en återvändsgränd med en stor militärbudget. Detta tillvägagångssätt kräver en aggressiv utrikespolitik och har potential att vara destabiliserande, särskilt om kriget tar slut och många veteraner och försvarsarbetare blir arbetslösa.

Ett slut på kriget kan få allvarliga konsekvenser för den ryska ekonomin. Historiska exempel visar att många demobiliserade soldaters återvändande och arbetslöshet bland försvarsarbetare kan orsaka politisk instabilitet. Dessutom krymper landets civila ekonomi då höga löner inom försvarsindustrin lockar till efterfrågan på arbetskraft och försummar andra sektorer.

Konfliktens globala inverkan

Men effekten av Rysslands krig mot Ukraina är inte begränsad till Ryssland. Den globala ekonomin, särskilt Tyskland, lider kraftigt av ökade energipriser, hög inflation och spannmålsbrist. Prisstegringen påskyndades av kriget och de tillhörande utbudsflaskhalsarna, vilket ledde till en nedgång i konsumtion och investeringar i Tyskland. Inflationen stiger och människor tvingas spara pengar.

Konflikten har också fått EU:s energiimport från Ryssland att minska avsevärt, vilket ytterligare belastar den europeiska ekonomin. Västeuropeiska länder har upplevt drastiska prisökningar på grund av ett stopp i leveransen av naturgas från Ryssland, av vilka några har minskat men ofta inte förts vidare till konsumenterna. Osäkerheten kring investeringar har fått många företag att dämpa utgifterna.

Trots dessa utmaningar får Ukraina omfattande ekonomiskt stöd från väst, där USA är den största anhängaren, följt av EU. Denna hjälp är avgörande för att upprätthålla ukrainsk ekonomisk stabilitet under den pågående konflikten.