Rhein-Main-Link: Hessen letar efter grön el för framtiden!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Rhen-Main Link kommer att göra Hessen klimatneutral 2045, men kräver omfattande planering och investeringar.

Der Rhein-Main-Link wird Hessen bis 2045 klimaneutral machen, erfordert jedoch umfangreiche Planung und Investitionen.
Rhen-Main Link kommer att göra Hessen klimatneutral 2045, men kräver omfattande planering och investeringar.

Rhein-Main-Link: Hessen letar efter grön el för framtiden!

Den planerade högspänningslänken Rhen-Main, som är tänkt att göra Hessen klimatneutral år 2045, är i fokus för den hessiska industrin. Storkonsumenter som Dyckerhoff, företaget baserat i Mainz-Amöneburg, ser denna infrastrukturåtgärd som en viktig förutsättning för att täcka sina höga energibehov. Fabrikschefen Stefan Woywadt betonar de utmaningar som den ökande efterfrågan på el uppstår, framför allt inom cementsektorn. Dyckerhoff sysselsätter cirka 5 000 personer och kräver 76 miljoner kilowattimmar el årligen, vilket motsvarar 19 000 hushålls förbrukning. För att göra energiförbrukningen hållbar i framtiden planerar företaget att använda alternativa material som masugnsslagg, men det kan öka elbehovet med upp till 50 %.

Rhen-Main Link är utformad som ett viktigt projekt för att transportera vindenergi från Niedersachsen via Nordrhein-Westfalen till Hessen. Från 2033 förväntas sträckan leverera upp till åtta gigawatt vindkraft och därmed täcka den höga efterfrågan i Rhen-Main-regionen. Enligt prognoser från Fraunhofer Institute skulle efterfrågan på el i Tyskland och Hessen kunna fördubblas till 2045. I själva Hessen var bruttoförbrukningen av el över 37 terawattimmar 2023, varav 42 % skedde inom handel, handel och tjänster.

Rutt- och planeringsfas

Planeringen av Rhen-Main-förbindelsen är komplex och håller för närvarande på att godkännas. Transmissionssystemoperatören Amprion lämnade in en ansökan till Federal Network Agency i slutet av juni för att fastställa den exakta vägen. Banan beräknas fastställas under andra halvan av 2026. Det första byggnadsarbetet kan påbörjas redan 2028. Själva sträckan blir cirka 600 kilometer lång och har fyra slutpunkter i Rhen-Main-regionen, inklusive Bürstadt, Marxheim, Kriftel och Hessisches Ried.

Särskild uppmärksamhet ägnas åt omvandlarsystemen som är byggda i ändpunkterna för att omvandla likström till växelström. Denna energikorridor är avsedd att avlasta elnätet och öka kapaciteten för lågförlustöverföring av el från norr till söder. Kritiker, inklusive medborgare, kommuner och naturskyddsföreningar, uttrycker oro över påverkan på bördiga jordar, vattenskyddsområden och planeringen av nya bostads- och handelsområden.

Politiska aspekter och sociala frågor

Byggandet av Rhen-Main länken är förankrat i lag, men det är kontroversiellt: BUND ifrågasätter energibehovsberäkningarna och ser dem som överdimensionerade. Kommuner befarar att byggandet av sträckan kan hindra nya byggprojekt. Skogsbrukare och jordbrukare uttrycker oro över de möjliga negativa effekterna på lokala skogar och jordar. För att undvika motstånd mot ovanjordiska kablar beslöt man att lägga kablarna under jord. Trots denna åtgärd kräver politiska aktörer att skyldigheten att lägga jordkablar ska hävas, men detta avvisades av Federal Network Agency.

De totalt sett höga elpriserna skulle kunna flytta produktionen utomlands och hindra elektrifieringen av processer. Mot denna bakgrund betonar Dyckerhoff behovet av att investera i energiförsörjning för att säkerställa framtida produktionsförmåga. Detta är särskilt viktigt med tanke på de utmaningar som energibehoven på en föränderlig marknad innebär.

Medan Amprion utför provborrningar för att utforska platsen, är planeringsfasen fortfarande avgörande. En rättssäker planering är nödvändig för att motverka eventuella stämningar i ett tidigt skede och därmed fortsätta digitaliserings- och klimatskyddsprojektet i ett område som är utsatt för höga energikrav.

För mer information, se hessenschau.de och fr.de.