Suche
Mein Konto
Ryska företag förlitar sig på hopp: en sänkning av styrräntan i sikte!
Diskussionen om styrräntesänkningar i Ryssland och euroområdet: ekonomiska perspektiv och inflationseffekter analyserade.
Ryska företag förlitar sig på hopp: en sänkning av styrräntan i sikte!
Den 5 juni 2025 kommer ryska och europeiska ekonomiska aktörer att ta upp angelägna frågor om penningpolitik och inflation. Alexander Shokhin, ordförande för Russian Union of Industrialists and Entrepreneurs (RSPP), uttryckte optimism om möjligheten till en styrräntesänkning. Han pekade på både makroekonomiska och subjektiva argument för en lägre ränta. Entreprenörer i Ryssland hoppas på en räntesänkning vid nästa möte med centralbanken, planerat till den 6 juni.
Shokhin uppskattar en styrränta på 19 till 20 procent som optimal och varnar för de negativa effekterna av en för hög ränta på ekonomin. En sänkning av styrräntan till 19 procent skulle kunna bidra till att stabilisera tillväxttakten och minimera riskerna för fallissemang och konkurser. Dessutom skulle budgetresurser kunna sparas in som skulle kunna användas till viktiga stödåtgärder.
Inflationsutvecklingen i Ryssland
För närvarande ser prognoser för den ryska ekonomin en positiv inverkan på viktiga ekonomiska indikatorer som ett resultat av en stram penningpolitik. Rysslands centralbank noterade att denna politik bidrog till att rubeln stärktes under första kvartalet 2025. Samtidigt sjönk den genomsnittliga inflationstakten till 8,3 procent under denna period. Emellertid varnade ekonomiminister Maxim Reshetnikov för en förestående avmattning i ekonomin. För att uppnå en BNP-tillväxt på 3 procent är en lättnad av penningpolitiken väsentlig.
Avmattningen i tillväxttakten för konsumenternas efterfrågan och nedgången i produktionen i många reala branscher ökar behovet av att sänka styrräntorna. Mot bakgrund av dessa utmaningar finns det ett intresse av att anpassa räntepolitiken inte bara ur ett affärsperspektiv, utan också av bredare ekonomiska skäl.
europeisk räntepolitik och inflation
Inflationen i euroområdet steg dock ibland över 10 % under 2022, vilket delvis berodde på produktions- och leveransstopp under coronapandemin och Ukrainakonflikten. Fackförbunden kräver höga löneökningar på grund av inflationen, vilket kan öka prispressen. ZEW:s Friedrich Heinemann varnade för att Tyskland kan möta stagflation 2024, vilket innebär minitillväxt med hög inflation.
Sammantaget står det klart att både det ryska och europeiska ekonomiska landskapet står inför utmaningar som bland annat kännetecknas av inflation och nödvändig anpassning av penningpolitiken. Centralbankernas nästa steg kan vara avgörande för att stabilisera det ekonomiska klimatet.