Skuldsituation i den globala södern: Privat sektor som huvudfordringsägare (82 tecken)

Skuldsituation i den globala södern: Privat sektor som huvudfordringsägare (82 tecken)

Skuldrapporten 2024, publicerad av Misereor och Erlassjahr.de-alliansen, visar en alarmerande bild av skuldsituationen i många länder i den globala södern. Av de 152 länder som övervägs har 130 en "åtminstone något kritisk" skuldsituation, varav 24 klassas som "mycket kritisk". Detta visar på en alarmerande ökning jämfört med perioden före pandemin, där endast 37 procent av länderna ansågs vara kritiskt skuldsatta. Länder som Pakistan, Sri Lanka och Libanon har de högsta skulderna.

Borgenärsstrukturen inkluderar privata, multilaterala och bilaterala offentliga borgenärer. Privata fordringsägare, inklusive försäkringsbolag och investeringsfonder, har majoriteten av fordringarna mot offentliga gäldenärer i den globala södern. Multilaterala fordringsägare som IMF och Världsbanken är också viktiga. Det betonas att alla borgenärer, särskilt privata, obligatoriskt bör delta i skuldlättnader för att stödja länderna i den globala södern.

Den höga statsskulden leder till drastiska åtgärder som åtstramningspolitik, som i sin tur påverkar grundläggande sociala tjänster. I länder som Sri Lanka ökar undernäring, avhopp från skolan och ungdomsarbetslösheten på grund av sådana åtgärder. Det framhålls att åtstramningspolitiken slår särskilt hårt mot utsatta grupper som kvinnor och barn. Privatiseringen av vinster och socialiseringen av kostnaderna av privata fordringsägare är i fokus för kritiken.

Skuldrapporten efterlyser en omstrukturering av skuldlättnadspolitiska mekanismer för att ta hänsyn till de långsiktiga utvecklingsutsikterna för de drabbade länderna. Det klargörs att de nuvarande åtgärderna inte är tillräckliga för att hantera situationen. Rekommendationerna till den federala regeringen att följa koalitionsavtalet och fokusera på skuldlättnader ses som ett nödvändigt steg för att övervinna skuldkrisen.